Efter nästan ett kvarts sekel i föreningens tjänst lämnar Åke ITF styrelse.
[En intervju från tidningen Automation Oktober 2019]
Till föreningens årsmöte i maj 2019 hade Åke Hansson avböjt omval och lämnade därmed styrelsearbetet efter 24 aktiva år i styrelsen. Han har alltså varit aktiv under nästan hela den tid som ITF Automation drivit ITF Automationsdagar, så det kan vara en god anledning för en liten tillbakablick på föreningens moderna historia.
Du gick med i föreningen ITF 1985. Varför blev du medlem just då? – Då hade jag arbetat ett tiotal år i branschen i en handfull olika befattningar och kände mig väl relativt etablerad i min yrkesroll. Jag kände nog att det var dags att ”lyfta blicken” och utveckla mitt nätverk utanför företaget.
En fabrikschef jag talade med framförde en gång att en automationsinvestering, sedan den väl var installerad och klar , ”inte skall behöva skötas om av en massa utbildade ingenjörer”. Jag upplevde faktiskt relativt ofta att ITFs arbete med att lyfta förståelsen för automationsområdet i allmänhet och för automationsingenjörernas arbete i synnerhet, i företagen och i samhället, var viktigt. Det ville jag gärna stödja.
Dag Björklöf som då var föreningens ordförande tog initiativet till ITFs första Automationsdagar redan 1988. Deltog du redan då i Automationsdagarna? Nej, men redan efter några år hade jag börjat på ett nytt jobb som innebar att arbeta med nyutvecklade (och nydanande) mätsystem för skogsindustrin. Jag fick snabbt ögonen på automationsdagarnas unika kombination av spännande nyheter i teknikens framkant och möjligheten att träffa både användare och leverantörer i en trevlig miljö.
Jag var nog inte med det första året, men deltog sedan som åhörare några gånger redan när Automationsdagarna fortfarande hölls på Elektrum i Kista. Mitt första föredrag höll jag 1992 när Automationsdagarna just flyttat från Elektrum i Kista till Scandic i Upplands Väsby.
Automationsdagarna är fortfarande, efter mer än trettio år, en given samlingspunkt för automationsingenjörer från hela landet och de flesta branscher. Varför bedömer du att evenemanget blivit så framgångsrikt? Just Automationsdagarnas karaktär av en relativt prestigelös ”familjeträff” för landets automationare, i kombination med de många möjligheterna till nätverksbyggande menar jag är en betydelsefull faktor. Sedan har styrelsen alltid lyckats att skapa ett föredragsprogram som varit aktuellt och spännande. Många gånger har automationsdagarna lyckats att pricka in teman som sedan visat sig ligga i framkanten på den allmänna debatten. ITF var exempelvis tidigt ute med erfarenheter från fältbussar, från trådlöst i fabriken, med IT-säkerhetsfrågor, med drönare i fabrikstillämpningar och mycket annat som sedan visat sig ligga precis rätt i tiden.
Själva konceptet har också inbjudit till att föreningens egna medlemmar stimulerats att dela med sig av sina egna praktiska erfarenheter ”direkt från fabriksgolvet”. Det är en form av erfarenhetsutbyte som alltid varit mycket uppskattat av åhörarna.
Det är faktiskt svårt att finna något annat evenemang av samma betydelse som varit lika aktuellt i över tre decennier. Det visar att ITF Automations grundkoncept har bärkraft, även om det ständigt förnyas och utvecklas.
Du valdes in i styrelsen 1995, vad var det som gjorde att du sökte dig dit? 1994 blev jag inbjuden att delta i föreningens ”brainstorming” inför Automationsdagarna och blev då tillfrågad om jag kunde tänka mig att engagera mig mer i föreningens arbete. Det kändes som en spännande utmaning så jag tackade ja.
Men jag hade nog rätt grumliga begrepp om vad arbetet egentligen skulle komma att innebära. Jag började som sekreterare vilket var ett snabbt sätt att tränga in i föreningens ”själ”. Och naturligtvis fick jag sedan möjligheten att arbeta som projektledare för konferenssessioner inom mina intresseområden mellan ny teknik, ny mätteknik och datoriserade styrsystems samspel med processen och operatören.
Det var verkligen stimulerande att under arbetet med att forma sessionerna knyta kontakter med så många kunniga människor som ofta kunde så mycket mer än jag själv inom områden som jag uppfattade som viktiga och spännande.
Sedan kom du snart att börja arbeta med ITFs webbnärvaro? Ja, ITF hade redan i början på 90-talet startat en ”BBS” (en föregångare till dagens sociala nätverk) men då baserat på uppringda modem (är du född på 80-talet eller tidigare så minns du nog kvittret från modemen). Föreningens dåvarande ordförande, Dag Björklöf, såg tidigt möjligheterna som world wide web skulle kunna medföra och lyckades erhålla stöd från Vinnova för att etablera ITFs webbnärvaro. Eftersom jag redan 1992 skapat min första webbsida så kändes det kul att tillsammans med Jerker Delsing (som kom att efterträda Dag som ordförande i föreningen) arbeta med upphandling och implementering av ”SweetNet”, som det kom att kallas. Detta var ett samarbetsprojekt mellan ITF och Elektronikindustriföreningen och gav tidigt ITF en tydlig plats på ”nätet”.
Efter ett tiotal år blev det svårt med driften av det systemet samtidigt som eif beslutat att övergå till en annan miljö. Styrelsen beslöt då att skaffa en ny plattform på nätet. Styrelsens vision var att föreningens administrativa stöd då också skulle överföras till nätet, en ”moln”-tanke – innan ordet ens existerade.
En utmaning för en förening av ITFs karaktär är nämligen att hålla ”det kollektiva minnet” aktuellt och uppdaterat, trots att styrelsens olika ledamöter kommer och går, och dessutom är spridda geografiskt över hela landet. Det är så lätt att det som fungerade bra ett år, glöms bort till nästa år, eller att samma lilla miss upprepas efter ett tag.
Ett av huvudsyftena med det nya webbaserade stödsystemet var därför att i största möjliga utsträckning säkerställa att det som fungerat bra ett år och också skulle fortsätta att fungera bra under följande år.
Hur tycker du att det systemet fungerat genom åren? Systemet byggdes i en .net-miljö och med ett helt nätverksbaserat gränssnitt vilket för den tiden inte var en vanlig lösning. Systemet bygger i stor utsträckning på standardkomponenter (med anpassning för ITFs behov) som erbjöds som ett paket av vår leverantör. Jag kan nu tycka att det var lite synd att vi inte lyckades få in ett ännu mer generellt system för webbsideshanteringen. Det hade förenklat att följa med i den tekniska utvecklingen. Fast å andra sidan så var det ju vid den tiden inte alls självklart i vilken riktning utvecklingen skulle komma att gå.
Så, det är egentligen ett gott betyg för de ursprungliga tankarna att systemet kunnat fungera så bra som det faktiskt har gjort under de femton åren. Men nu finns det naturligtvis helt andra möjligheter att realisera ITF Automations webbnärvaro och administrativa stödsystem på mer effektiva sätt genom användning av modernare komponenter. (För femton år sedan fanns ju varken Smarta telefoner, Surfplattor, Appar, Moln, eller de Sociala nätverk som vi nu tar för givna. Och till och med Google hade då bara just börjat få ett genomslag i vår nätanvändning.)
Nu lämnar du ITF Automations styrelse efter nästan ett kvarts sekels styrelsearbete. Hur känns det? Det känns faktiskt lite vemodigt, men framför allt känns fantastiskt roligt att ha fått vara med om att utveckla föreningen tillsammans med alla de härliga människor som arbetar och arbetat i styrelsen och på kansliet och de som man träffat i arbetet med andra aktiviteter. Inte minst alla de föredragshållare och utställare som tillsammans med konferensbesökarna utgör en kärna i föreningens verksamhet.
ITF styrelse är ett stimulerande gäng som alla drivs av en entusiasm för att lyfta området professionell automation, i företagen och i samhället. Jag är övertygad om att det personliga mötet fortfarande har en mycket viktig funktion att fylla för att vidareutveckla oss automationare såväl socialt som professionellt även i framtiden.
Ett avslutningsord? Det skulle då vara ett varmt tack till alla engagerade automationare som jag träffat i olika sammanhang under arbetet med föreningen. Det har gjort arbetet mycket meningsfullt och roligt. Och så hoppas jag att vi träffas på ITF Automationsdagar 2020 på Eriksbergshallen/Hotell 11 i Göteborg i februari.
Dagmar Zitkova
P.S. Kort Webbhistoria
The Internet Archive WayBack Machine har arkiverat hur ITFs hemsida såg ut den 15 januari 2018. (Det kan ta lite tid att hitta sidan eftersom arkivet innehåller många hundra miljarder arkiverade webbsidor).
Sedan finns ingenting arkiverat förrän efter att den nya styrelsen presenterat sin nya webbsida den 16 januari 2021. Arkiveringen innefattar inga bilder (endast platshållare för bilder), men visar i övrigt webbstationens alla öppna sidor. I tidslinjen kan man klicka sig fram till efterföljande arkiveringstillfällen och se hur webbsidorna förändrats.
Även föregångaren SweetNet finns arkiverad från den 6 december 1998 och sedan sporadiskt fram till SweetNet avslutades 2009. En tidig arkivering från den nya hemsidan finns här. (Notera att domänen SweetNet sedan vi lämnade den,nu har tagits över av ett helt annat företag).
Vill du veta mer om ITFs utveckling på nätet så finns en sammanfattning av ITFs webbnärvaro att läsa här.
Åke Hansson