Om Skolverkets Nationella Programråd
Efter riksdagens beslut om det nationella programutbudet ska de nationella råden för yrkesprogrammen utgöra permanenta forum för dialog mellan Skolverket och avnämarna kring yrkesutbildningens kvalitet, innehåll och utformning.
Rådens arbete ska syfta till att göra utbildningssystemet mer flexibelt och lyhört för avnämarnas behov och initiativ från skolans huvudmän för att förbättra överensstämmelsen mellan yrkesutbildningens innehåll och efterfrågan på arbetsmarknaden.
En viktig målsättning är att minska den starka könsuppdelningen som karaktäriserar dagens gymnasieskola.
Programråden diskuterar och ger råd till Skolverket i många olika frågor som rör yrkes-utbildning.
Det handlar om alltifrån analyser av utbildningen utifrån arbetsmarknadens behov till mer konkreta uppgifter som till exempel innehåll i yrkesutbildningen, ämnesplaner, betygskriterier eller utformning av stöd till handledare.
Skolverket använder synpunkter och förslag från de tolv nationella programråden som underlag för regeringsredovisningar, stödmaterial och olika beslut.
Skolverket utser ledamöter till de tolv nationella programråden. Ledamöterna är representanter för arbetslivet med kunskap om programmens yrkesområden, till exempel som ansvariga för utbildnings- eller kompetensförsörjningsfrågor inom en arbetslivsorganisation eller myndighet.
Huvuduppdraget i punktform
Rådens arbete ska syfta till:
- att göra utbildningssystemet mer flexibelt och lyhört för arbetsmarknadens behov för att koppla innehållet till efterfrågan
- att minska gymnasieskolans starka könsuppdelning
Rådets uppdrag är att bistå Skolverket med:
- råd och stöd när det gäller utbildningsutbud kopplat till efterfrågan
- att utveckla examensmål och gymnasiearbeten
- att bedöma särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar
- underlag till informationsmaterial riktade till elever
- framtidsprognoser för nya arbetsområden och yrkesutgångar
Skolverkets summering av programrådens arbete hittar du i regeringsrapporterna som färdigställs varje år. Dessa rapporter baseras på undervisningsrådens sammanfattning av arbetet med respektive programråd, för itf:s del El och energiprogrammet.
De senaste två åren ligger rapporten som en bilaga i Skolverkets samlade redovisning för yrkesutbildningarna. Så kommer det att bli även i år.
Här hittar du rapporterna, i spalten till höger på länkad sida: http://www.skolverket.se/fran-skola-till-arbetsliv/yrkesutbildningar/gymnasieskola/nationella-programrad
Här nedan hittar du ett sammandrag från 2013, som är underlag för förbättringsåtgärder av utbildningarna inför det 3:dje och sista året i de första ”renodlade” avgångsklasser från GY2011-reformen, och som ska innehålla ett gymnasiearbete.
Summering för 2013
7.3 Nationella rådet för el- och energiprogrammet
Det nationella programrådet välkomnar de många satsningarna som regeringen har gjort, både på yrkesutbildning i allmänhet och på det arbetsplatsförlagda lärandet, samt handledare i synnerhet. Innehållet i programmet gör att det finns ett behov av att kunna anpassa APL-perioden, menar programrådet, och föreslår 8-20 veckor beroende på exempelvis hur arbetslivet på orten ser ut. Programrådet tycker att det är viktigt att eleven tidigt i utbildningen får möjlighet att komma ut på en APL plats. Lämpliga arbetsplatser för detta skulle kunna vara grossistföretag och materialservice, där eleven får lära sig till exempel material och verktyg i verkligheten.
Programrådet anser att det är av central betydelse för kvaliteten på utbildningen att det arbetsplatsförlagda lärandet blir individualiserat och att innehållet anpassas för eleven, vilket bland annat innebär att det behöver tydliggöras vilka delar av kursen som ska genomföras på APL-platsen respektive i skolan. Detta ställer höga krav på dokumentation och bedömning av elevens insatser. Kontakten och kommunikationen mellan handledare och lärare måste fungera och programrådet ser gärna att detta samarbete formaliseras.
Det nationella programrådet för el- och energiprogrammet anser att de nationella programråden behöver ha kontinuerlig kontakt med lokala och eventuellt ”regionala” programråd, samt kontakt med de regionala kompetensplattformarna för att kunna arbeta med elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning. Programrådet önskar även möjligheten att skicka ut nyhetsbrev med information från det nationella programrådet till skolor.
När det gäller frågan om att minska könsuppdelningen i den gymnasiala yrkesutbildningen, anser programrådet att branscherna måste gå före och börja anställa fler kvinnor. Förändringen måste ske i samhället först, innan man kan se resultat inom utbildningarna menar programrådet.
Programrådet framhåller behovet av ett fjärde år på el- och energiprogrammet. El- och energiprogrammet i sin nuvarande form ger praktisk erfarenhet, men pro-grammet saknar utbildning i till exempel entreprenadjuridik, processkunskap, projektledning, ledarskap samt miljö och ekonomi. Detta utbildningsinnehåll skulle kunna ligga under ett fjärde år. Det finns även ett stort behov av utbildning för elkonstruktörer. Dessa utbildas nu formellt inom försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (T4), men den praktiska kunskapen saknas på T4 enligt programrådet.
För att kunna undervisa med modern teknik inom de nya ämnesplanerna ser programrådet ett behov av lärarfortbildning inom bland annat KNX (internationell standard), fastighetsautomation och energieffektivisering. Detta också för att möta de behov som kommer att finnas på arbetsmarknaden framöver. Programrådet uppskattar därför de senaste satsningarna på statsbidrag för kompetens-utveckling av yrkeslärare.
Programrådet uttrycker en oro för genomförandet av gymnasiearbetet. De befarar att en etablering av gymnasiearbetet kan komma att kräva investeringar och extra kostnader för förbrukningsmaterial och verktyg. Programrådet önskar att ett statsbidrag eller liknande inrättas för detta. Dessutom önskar programrådet att det ordnas lärarfortbildning om hur man kan jobba med gymnasiearbetet.
/ P-O Olsson (OKG), itf:s representant i det nationella programrådet för el- och energi-programmet