Kent Gidlöf utsedd till ny ledamot i Skolverkets Nationella Programråd för El- och Energiprogrammet.
Efter många års framgångsrikt arbete för itf i automationfrågor i Skolverkets Nationella Programråd valde Per-Ola Olsson (OKG) att inte kandidera för ännu en period. Itf styrelse nominerade då Kent Gidlöf, ProTAK, som itf:s representant i programrådet och strax före sommaren beslöt Skolverket att utse Kent till ordninarie Ledamot i det Nationella Programrådet för El- och Energiprogrammet.
Kent Gidlöf är en välkänd profil i automationsbranschen. Han är född 1951 (nu 65 år) och bor utanför Örnsköldsvik. Efter en examen från 4-årigt tekniskt gymnasiums telelinje (den utbildning som sedan blev först en 2- årig högskoleingenjörsutbildning och sedan en 3- årig) kom Kent in på en kombinerad civilekonom/civilingenjörslinje vid Linköpings Universitet.
Men Kent valde slutligen att 1972 börja arbeta på Husums pappersbruk i stället (samtidigt som den första pappersmaskinen byggdes). Med tiden blev Kent ansvarig för instrumentavdelningen för pappersbruket. Efter 25 år lämnade han fabriken och startade tillsammans Per Gannå ett konsultföretag för att erbjuda tekniska tjänster i processoptimering samt göra s.k. audits på pappersmaskiner.
Verksamheten utvecklades och kom till slut också att resultera i en produkt, en "smart dagbok" som kan räkna och göra TAK-analyser (se faktaruta). Idag finns produkten ProTAK installerad i över 25 fabriker runt om i landet (inom massa och papper). Företaget heter numera ProTAK Systems och engagerar ett tiotal personer i verksamheten. Som en del läsare kanske minns var företaget under en period även agenter för Honeywell i Sverige.
Styrelsens bedömning är att Kent Gidlöf, genom sin personlighet och bakgrund, är en alldeles utmärkt person att föra itf:s och "Automationens" talan på Skolverket. En speciell fördel är att han i sina olika roller även haft ansvaret att rekrytera olika personer med automationskompetens och därmed även har konkret kunskap om kraven och möjligheterna.
Itf framför ett stort tack för att Kent Gidlöf som ställt upp för upp för nominering i denna för itf, och för branschen, så viktiga fråga.
Det första mötet på skolverket är planerat till 15 september. Det känns tryggt att veta att skolverket genom att utse Kent Gidlöf till ledamot i Skolverkets Nationella Programråd för El- och Energiprogrammet, har säkerställt att det finns minst en industrirepresentant som verkligen brinner för ämnet Automation, OCH för utbildningsfrågor,
Faktaruta: TAK-analys
TAK-analys är en systematisk metod för att analysera "processeffektivitet" och på det sättet tydliggöra var det finns en förbättringspotential, vad som är viktigast att förbättra just nu. På engelska kallas det ofta OEE, Overall Equipment Efficiency, och kan lite förenklat uttryckas som svaret på frågan - Hur förhåller sig dagens säljbara produktion i förhållande till den produktion som skulle erhållas om maskinen alltid gick för fullt och ingenting behövde kasseras/nedgraderas?
De tre begreppen T, A och K förklaras bäst genom hur de beräknas.
Formel för beräkning av TAK-värdet, TAK = T * A * K där:
T(illgänglighet) = (planerad tid - stopptid) / planerad tid
A(nläggningsutbyte) = verklig produktion / ((planerad tid - stopptid) / planerad tid * maxproduktion)
K(valitetsutbyte) = (verklig produktion - kassation) / verklig produktion