ITF - De första 40 åren. ♦
(Detta är ett utkast till webbifiering av den jubileumsskrift som sammanställdes av Fritz Nicklasson till föreningens 40-års-jubileum. F.n. saknas bilderna och texten behöver fortfarande en del anpassning. Men förhoppningsvis är det bättre än inget. Mvh / Åke)
INNEHÅLL ♦ ← (tryck på denna rutersymbol i texten nedan för att komma tillbaka hit)
De första tankarna
Instrumentteknikerklubben
1957
1958
1959
1960
1961
Lokala kretsar införs
itf bildas
Utbildning
Kommittén för utbildningsfrågor
Standardisering
Nomenklaturfrågor
Specifikationer
Instrumentsymboler
Dokumentation, KDS-kommittén
Instrumentprovning SIP
Underhållsfrågor
Instrumentmiljö
Mättekniskt institut
Kommittén för givare
Kommittén för smarta mätsystem och fältbussar
PRO-kommittén
Automationsdagarnas konferensteman
30 november - 2 december 1988
28 - 30 november 1989
27 - 29 november 1990
26 - 28 november 1991
24 - 26 november 1992
28 - 30 september 1993
22 - 24 november 1994
23 - 25 januari 1996
28 - 30 januari 1997
4 - 5 februari 1998
Kretsindelning och sammankallande 1969-93
Ny kretsindelning och livlig verksamhet
Kretssammankallande
Stockholmskretsen
Södra kretsen
Västra kretsen
Östra kretsen
Södra norrlandskretsen
Norra norrlandskretsen
I Sverige
Nordiskt samarbete
Övrigt internationellt samarbete
IMEKO och IFAC
ISA
9 maj 1963 i Nyköping
23 -24 april 1964 i Sandviken
27 april 1965 i Kungälv
2 - 3 maj 1966 hos IVA, Stockholm
29 maj 1967 hos IVA, Stockholm
13 - 14 maj 1968 i Västerås
30 - 31 maj 1969 på Tekniska Högskolan i Helsingfors
14 april 1970 i S:t Erikshallen, Stockholm
6 - 7 april 1971 i Säffle och Oslo
31 maj 1972 i Uppsala
23 - 24 maj 1973 i Luleå
27-28 maj 1974 i Stockholm
30 - 31 maj 1975 i Helsingfors
22 -23 april 1976 i Västerås
28 - 29 april 1977 i Göteborg
27 maj 1978 i Stockholm, Älvsjö
25 - 26 april 1979 i Borås
24 april 1980 i Stockholm
9 april 1981 i Stockholm, Älvsjö
5 - 6 maj 1982 i Malmö, Lund och Köpenhamn
5 - 6 maj 1983 i Stockholm
5 -6 april 1984 i Borlänge
17 - 18 april 1985 i Linköping
23 maj 1986 i Göteborg
2-3 april 1987 i Stockholm, Kista
26 - 27 april 1988 i Borås
24-26 april 1989 i Kiruna
16 - 17 maj 1990 i Lund och Danmark
14 - 16 maj 1991 i Stockholm, Älvsjö
5 - 6 maj 1992 i Linköping
27 - 28 april 1993 i Stenungsund
17 - 18 april 1994 i Sundsvall
16 - 17 maj 1995 i Stockholm
9 - 10 maj 1996 i Kristianstad
21 - 22 maj 1997 i Stockholm
1962 Protokoll saknas
24 oktober 1963 i Linköping
18 september 1964 i Stockholm
23 - 24 november 1965 i Karlstad
14 - 15 november 1966 i Göteborg
7 november 1967 i Stockholm
12 november 1968 i Stockholm
6 november 1969 i Malmö
9 november 1970 i Stockholm
2 november 1971 i Nynäshamn
6-7 september 1972 i Malmö och Köpenhamn
6 december 1973 i Växjö
6 november 1975 i Linköping
2 - 3 december 1976 i Göteborg
27 - 28 november 1977 i Norrköping
9 oktober 1978 i Sandviken
13 - 15 september 1979 i Norge
11-12 september 1980 i Kalmar
7 oktober 1981 i Göteborg
30 - 31 augusti 1982 i Göteborg och Bohuslän
28 - 29 september 1983 i Jönköping, Gränna och Motala
11- 12 september 1984 i Skellefteå
24 - 25 september 1985 i Kristinehamn och Karlskoga
12 - 13 oktober 1986 i Göteborg
5 - 6 november 1987 i Växjö
1988-94 ägde höstmötena rum i samband med Automationsdagarna (se dessa)
23 november 1995 i Göteborg
DE FÖRSTA ÅREN 1956-61
♦
De första tankarna…
♦
…på att bilda den sammanslutning, som så småningom skulle bli itf, framfördes vid en kontaktkonferens med rubriken "Reglerteknik och instrumentering inom kemisk industri och bergshantering", anordnad av Svenska Teknologföreningen, STF, den 13 april 1956. På denna konferens tillsattes en kommitté för bildandet av en sammanslutning "för fortsatt samarbete och meningsutbyte fackmän emellan".
Bakgrunden var att det pågick en intensiv utveckling av instrument och apparatur för processreglering och att nya tillämpningar höll på att växa fram inom många grenar av industrin, vilket krävde en stor teknisk insats för att anordningarna skulle ge avsedda produktionsekonomiska resultat. En liknande sammanslutning hade då nyligen bildats i Finland.
Den nybildade kommittén sammanträdde den 15 maj 1956, där man beslutade att den planerade verksamheten skulle begränsas till kemisk och metallurgisk industri med tonvikt på processkontroll och processinstrumentering - 'varvid dock smärre snedsprång må tillåtas'! De viktigaste frågorna gällde nomenklatur, utbildning, underhåll och projektering av instrumenteringar. Vidare gällde det insamling av processdata, erfarenhetsutbyte samt propaganda för instrument- och reglerteknik.
Huvudmålsättningen under de första åren var att lägga en stabil grund för en växande industriell användning av instrumentering, skapa en svensk reglerteknisk nomenklatur, få fram svenskspråkiga läroböcker och att verka för en kraftigt ökad utbildning av instrumentteknisk arbetskraft. Föredrag och tidskriftuppsatser skulle även bidra till en större förståelse för värdet av en mer omfattande processkontroll. Medlemmarna skulle få möjligheter att utbyta erfarenheter under okonventionella former och ges tillfälle att göra studiebesök på industrianläggningar av intresse ur mät- och reglerteknisk synpunkt.
Vid mötet den 15 maj tillsattes en interimsstyrelse bestående av :
• Diplomingenjör Otto E. Meurman, Billeruds AB, Säffle, ordförande
• Hans Wannerberg, Ångpanneföreningen, Stockholm, sekreterare
• Civilingenjör Gunnar Attebo, Svenska Skifferolje AB, Kvarntorp
• Ingenjör Anders Arnelo, AB Svenska Metallverken,Västerås
• Ingenjör Sten Lindgren, Domnarvets Jernverk, Domnarvet
Interimsstyrelsen fick i uppdrag att söka anknytning till STF:s avd. K-B (kemi och bergsvetenskap), vilket dock inte lät sig göra på grund av vissa bestämmelser för bland annat medlemsrekrytering till STF. Interimsstyrelsen arbetade då i stället för att bilda en fristående förening med förhoppning att, om möjligt, på något sätt denna skulle kunna anknytas till Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.
Interimsstyrelsen utarbetade även ett stadgeförslag. Enligt kommitténs uppfattning skulle anställda hos företag som bedriver affärsverksamhet på det instrumenttekniska området icke kunna bli aktiva medlemmar i föreningen, men att man ändå borde hålla god kontakt med dessa företag för att utbyta erfarenheter.
Föreningens aktiva medlemmar skulle rekryteras inom den kemiska och metallurgiska industrin och dessutom bland anställda hos vetenskapliga och konsulterande institutioner och läroanstalter som arbetar i nära anslutning till dessa industrier. En invalskommitté inom styrelsen skulle granska de inträdessökandes kvalifikationer.
Vidare fick interimsstyrelsen i uppdrag att ta kontakt för samarbete med Regler- och servokommittén inom SER, Svenska Elektroingenjörers Riksförening.
Den18 september 1956 hölls ett möte i Jernkontorets stora sal i Stockholm i syfte att bilda den nya sammanslutningen. Här medverkade även ingenjör Aubert som redogjorde för det instrumenttekniska arbetet i Norge och hur utbildningen av instrumentpersonal på olika nivåer hade organiserats där. På ordförandens fråga om mötet var berett att konstituera en instrumentteknisk förening enligt stadgeförslaget följde en längre diskussion. Överingenjör Notini ansåg att mötet i första hand för att få gehör hos myndigheterna skulle hemställa att IVA, eventuellt i samverkan med STF, skulle gå i bräschen för att åstadkomma en effektiv utbildning av personal i instrumentfrågor. Att bilda en förening för detta ansåg han inte vara den bästa vägen utan snarare ett nödvändigt ont i brist på bättre möjligheter att uppnå resultat. Vidare ansåg han det mindre lämpligt att begränsa föreningen till en viss sektor av näringslivet. Flera talare instämde i detta.
Professor Edy Velander, IVA, ansåg det emellertid sannolikt att IVA skulle bilda en kommitté för instrumentering och reglering samt menade att en instrumentteknisk ingenjörsförening mycket väl skulle kunna samarbeta med denna kommitté.
Andra mötesdeltagare framhöll att försäljare av instrument och regulatorer borde få bli medlemmar i föreningen på samma villkor som övriga. Man betonade nödvändigheten av att på olika sätt sprida information om instrumentvård till vida kretsar av industrin, samt behovet av enhetlig nomenklatur och utbyte av erfarenheter mellan olika instrumentingenjörer.
Mötet beslöt att kommittén skulle kvarstå tills vidare och fortsätta sitt arbete med beaktande av de synpunkter som framförts och undersöka förutsättningarna för att bilda en sammanslutning av tekniker som inom industri och liknande verksamhet har närmaste ansvaret för planering och underhåll av industriell instrumentering. Det beslöts vidare att M Edman och C-A Wannerskog skulle ingå i kommittén. Gunnar Holme avstod sitt ledamotskap till förmån för H Wannerberg.
Instrumentteknikerklubben
♦
Den 30 november 1956 sammanträdde kommittén på nytt i IVA:s presidierum där beslut enhälligt fattades om att bilda "en informell, icke inregistrerad förening eller klubb" med icke alltför snäva gränser för medlemsrekryteringen.
Föreningens syfte skall vara att förmedla kontakt mellan ingenjörer och vetenskapsmän för erfarenhetsutbyte och fortbildning inom det instrumenttekniska facket genom att anordna föredrag, informella diskussioner, studiebesök och kursverksamhet. Vidare skall föreningen medverka i organisationer, utskott och kommittéer som arbetar för instrumenttekniska frågor av gemensamt intresse. .Styrelsen skulle bestå av samma personer som ingått i interimsstyrelsen.
Meurman, Malmström och Wannerberg fick i uppdrag att ta kontakt med IVA för att få ett samarbete till stånd. Attebo utsågs till kontaktman med SER:s regler- och servokommitté.
1957
♦
Detta år var det första egentliga verksamhetsåret för Instrumentteknikerklubben
8 mars 1957. Vid mötet efterträddes ingenjör W Brand av civilingenjör Gregory Ljungberg, direktörsassistent i IVA, som ledamot i klubbens styrelse och man såg fram emot utbyggda, goda kontakter med IVA. Ett omarbetat program och nya riktlinjer för medlemskap antogs av mötet. Det beslöts att klubben tills vidare inte skulle ta ut någon medlemsavgift och att två allmänna möten skulle hållas varje år kombinerade med studiebesök.
Klubbens första studiebesök gjordes redan följande dag hos Västerås Ångkraftverk.
18 oktober. Det första höstmötet hölls i Kumla med 35 deltagare.
En utbildningskommitté tillsattes med uppgift att vara kontaktorgan till KÖY, Överstyrelsen för yrkesutbildning, i frågan om särskilda påbyggnadskurser för instrumentingenjörer. Klubben ombads medverka i utformningen av kursplaner samt anvisa lämpliga läroböcker, kompendieförfattare och lärare. Kommittén skulle behandla frågan om översättning till svenska av instrumentinstruktioner, upprätta och sända förteckning över befintliga översättningar till medlemmarna, samt katalogisera tidskriftsartiklar och litteratur på det instrumenttekniska området.
Studiebesök gjordes hos Svenska Skifferolje AB i Kvarntorp.
1958
♦
24 mars. Möte på Mo och Domsjö AB:s Brukshotell i Alfredshem.
En kommitté för instrumentspecifikationer utsågs med Otto Meurman som sammankallande. Vidare tillsattes en referattjänst för nyutkommen utländsk litteratur.
Klubbens Hermodskommitté meddelade att kursen "Industriell mätteknik" höll på att färdigställas, kompletterad med tre brev i atom- och elektronfysik. Man beslöt att utarbeta program för en studieresa till England 1959 för att få gruppreseförmåner och ökade möjligheter att besöka anläggningar med långt driven automatisering.
14 november. Möte på Bruksgården i Kvarnsveden.
Riktlinjerna för styrelseverksamheten kompletterades. Bland annat skulle mandatperioden vara två år. Man diskuterade att eventuellt införa en liten medlemsavgift för att därmed begränsa! Medlemsantalet som vuxit till 50. Detta rönte ej något bifall. Medlemmarna rekommenderades att prenumerera på ISA Journal.
Besök gjordes på Domnarvets Jernverk och Kvarnsvedens Pappersbruk.
1959
♦
14 april. Årsmöte på IVA
Ingenjör Eric Lundberg, Oxelösund och direktör Curt Haij, Stockholm, valdes till nya styrelseledamöter. Antalet medlemmar hade nu vuxit till 76 och en mindre anmälningsavgift vid mötena föreslogs. Man ville dock ännu inte införa någon årsavgift för att slippa belastningen med bokföring och revision.
Studiebesök gjordes hos AB Nynäs Petroleum.
15-16 oktober. Höstmöte på Stadshotellet i Karlskoga. Nya riktlinjer antogs för inval av medlemmar.
Kontakt togs med TNC i nomenklaturfrågor. Kontaktman var Erland Lejermark. Diskussionerna vid mötet gällde bland annat korrosions- och temperaturproblem samt val och montage av värmetekniska instrument och temperaturreglering i högtrycksångpannor.
1960
♦
6-7 maj. Årsmöte på Hotell Knaust i Sundsvall.
Civilingenjör Sven Weidling, Skoghall, valdes till ny ordförande och ingenjör Anders Arnelo, Västerås, till sekreterare. Otto E. Meurman och Hans Wannerberg avgick ur styrelsen.
Man besökte Svenska Cellulosa AB:s tidningspappersbruk i Ortviken och Stockholms Superfosfats anläggning i Stocksverken.
18-19 november. Höstmöte i Svedala.
Styrelsen fick i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar och en lämplig ombildning av klubben, i en ny organisationsform.
Besök gjordes vid Svenska Sockerfabrik AB:s anläggningar i Arlöv, Hököpinge och Svedala.
1961
♦
4 maj. Årsmöte på Stadshotellet i Karlstad med 127 deltagare.
Beslut togs för att bilda en större organisation inom det mät- och reglertekniska området, lämpligen i samarbete med IVA. I målsättningen ingick en mer utåtriktad verksamhet och utökade kontakter även med utländska föreningar inom området.
Vid detta årsmöte valdes följande styrelse:
Civilingenjör Sven Weidling, Uddeholms AB, Skoghallsverken, Skoghall Ordförande och representant för cellulosaindustrin
Ingenjör Anders Arnelo, AB Svenska Metallverken, Västerås, Sekreterare och representant för den metallurgiska industrin
Civilingenjör Gunnar Attebo, Kallhäll, Representant för konsulterande ingenjörer
Direktör Curt Haij, Representant för instrumentfirmorna Regulator & Instrument AB Billman, Stockholm
Ingenjör Eric Lundberg, Oxelösunds Järnverks AB Oxelösund, Representant för järnbruken
Lokala kretsar införs
♦
Det framställdes önskemål om att föreningen intensifierar verksamheten genom att inrätta lokala kretsar på olika orter i landet. Efter sondering av medlemmarnas geografiska fördelning beslutades en lämplig uppdelning i åtta kretsar:
Den lokala verksamheten skulle ha informell karaktär, utan protokoll och med en omfattning som de lokala medlemmarna ansåg önskvärd. Även icke medlemmar skulle få inbjudas till mötena, om de uppfyllde de allmänna kraven för medlemskap. Styrelsen skulle dock hållas informerad om den lokala verksamheten.
Förslaget till nya stadgar godkändes i en första omröstning med vissa ändringar.
Kommittéerna för utbildning, respektive instrumentspecifikationer upplöstes.
Besök gjordes i AB Mölnbacka-Trysils fabrik i Deje och vid Uddeholm AB i Hagfors.
itf bildas
♦
28 september 1961. Höstmöte på Hotell De Geer i Finspång.
Det justerade förslaget till stadgar godkändes slutgiltigt.
Därmed var den nya föreningen bildad
Efter omröstning fastslogs att namnet INSTRUMENTTEKNISKA FÖRENINGEN, itf, skulle ersätta det tidigare namnet "Instrumentteknikerklubben".
Den vid årsmötet valda styrelsen utsågs till interimsstyrelse för tiden fram till årsmötet 1962.
Föreningens organisation med en styrelse, vars medlemmar representerar olika branscher, samt med lokala kretssammankallande har i princip bibehållits fram till i dag.
Verksamheten har under senare år kommit att karaktäriserats av årsmöten, höstmöten och kretsmöten samt föreningens automationsdagar vår årliga instrumentkonferens med miniutställning.
Som ett komplement till mötesverksamheten har vi nu öppnat vår nya informationskanal, SweetNet, som är ett nätverk för ingenjörer. Instrumenttekniska föreningen, som är initiativtagare till detta ingenjörsnätverk har drivit projektet med hjälp av stöd från NUTEK tillsammans med EIF.
itf:s verksamhet 1962 och framåt-
♦
Kommittéer och arbetsgrupper
♦
har varit och är fundamentala delar av föreningens arbete, där ett stort antal medlemmar utfört ett synnerligen kvalificerat, självuppoffrande, fruktbärande och ofta flerårigt arbete för att uppfylla föreningens målsättning att främja utbildning, utveckling och standardisering inom sina intresseområden.
Utbildning
♦
Föreningens verksamhet var redan från början starkt inriktad på utbildningsfrågor. Redan 1957 tillsattes en "Hermods-kommitté" för att utarbeta en korrespondenskurs i "Industriell mätteknik", likaså en utbildningskommitté för att bistå vid uppläggning av kursplaner för yrkesskolorna. Ordförande var Anders Arnelo. Denna upplöstes 1961 och ersattes följande år av en kommitté för gymnasieutredningen vilken 1963 överlämnade ett PM med synpunkter och rekommendationer till Skolöverstyrelsen (dåvarande KÖY)
Kommittén för fortbildningsfrågor utsågs i oktober 1963. Den utarbetade ett flertal remissvar till Skolöverstyrelsen bland annat beträffande förslag till läroplan för styrningsmekaniker (omskolningskurs) i verkstadsindustrin, och en kurs för instrumentmontörer i processindustrin. En rundabordskonferens om mättekniska utbildningsfrågor hölls 1967 tillsammans med IM- föreningen.
Kommittén för utbildningsfrågor
♦
1970 övertog Gunnar Brodin ordförandeskapet och vidare adjungerades Arne Englund, Kai Scheffel och Roland Östlund.
Kommittén genomförde en inventering av utbildningsresurserna inom instrument- och mätteknik inklusive styr- och reglerteknik. Man ville om möjligt även göra en översikt över olika skolor och kurser på olika nivåer med kursplaner, kurslitteratur, etc. Man ville också redovisa något om företagens interna utbildning av säljare och köpare. Inventeringen resulterade i en tryckt rapport som sändes till medlemmarna 1974. Kommittén belönades med itf-stipendiet.
1973 tillträdde Bengt Westman som ordförande. Under året bedrevs studiecirkelverksamhet kring analogi-maskiner och servosystem i samarbete med Institutionen för mätteknik vid KTH. Kommittén lämnade till Svenska Teknologföreningen synpunkter på förslag om kompletteringsutbildning för gymnasieingenjörer och förordade ett- och tvååriga kurser på gymnasieorter. En kurs i reglerteknik1974 i samarbete med SIFU gav erfarenheter för det fortsatta arbetet.
Efter årsmötet 1975 bestod kommittén av Bengt Westman, Roland Askegren, Dag Björklöf, Bengt Björnekärr, Arne Englund, Kjell Ed och Jan Åkerlind.
Inriktningen blev nu att bevaka utbildningsfrågor inom instrument-, mät- och i reglerteknik samt att aktivt främja utbildning genom att
• fortlöpande följa upp och recensera utbildningsutbudet inom för itf angelägna områden
• fortlöpande söka kontakt med utbildningsansvariga inom näringsliv och skola
• utnyttja kontakterna inom och utom itf för att ge förslag till nya utbildningsaktiviteter inom begränsade områden, samt
• aktivt medverka för framtagning av lämpligt utbildningsmaterial.
Som ett led i målsättningen planerar kommittén att som central instans fortlöpande informera om kursutbudet. Kontaktmän utsågs för att specialbevaka utbildningsaktiviteterna inom i första hand pappers- och massaindustrin, stål- och verkstadsindustrin, kemiska industrin samt miljömätteknik.
I ett andra steg avsåg kommittén att penetrera utbildningsbehovet inom dessa branscher, analysera enskilda kurser och föreslå kompletterande aktiviteter. Kontaktmännen skulle verka som konsulter för kommitténs arbete. Vidare gjordes enkäter bland medlemmarna beträffande utbildningsbehovet 1976 och 1979. En utredning om reglerteknikerutbildning och frågor rörande vidareutbildning av lärare utarbetades 1977 i samråd med Skolöverstyrelsen.
1979 sökte kommittén bidrag för en undersökning av utbildningsutbudet på mikrodatorområdet, speciellt kurser lämpade för itf:s medlemmar. 1981 bildade kommittén tillsammans med Sveriges Verkstadsingenjörers Förening, SVIF, och Konstruktionstekniska Förening, KTF, en arbetsgrupp för att behandla frågor av gemensamt intresse. Man ägnade sig framför att allt åt fortbildning av yrkesverksamma elektronikingenjörer. Följande år togs kontakt även med Statens Industriverk, SIND.
Under 1983 tillkom genom medverkan av Claes Göransson bevakning även av ADB-stöd i utbildningsplanering och eventuell användning av datavision i samband med publicering av en utbildningskatalog.
1987 kompletterade kommittén sin målsättning genom att fortsättningsvis:
• systematiskt informera medlemmarna om ny teknik, metoder och tillämpningar bland annat genom att årligen anordna konferenser eller temadagar (vilket sedan resulterade i årliga Automationsdagar)
• aktivt verka för att fånga upp medlemmarnas utbildningsbehov. (En ny enkät genomfördes 1988).
• bevaka utbildningsutvecklingen inom föreningens teknikområden genom att handlägga remisser från myndigheter och organisationer
• så långt som möjligt bevaka utbudet av kurser, läromedel etc inom föreningens intresseområden.
1988 utsågs Kent Johansson till ny kommittéordförande.
1989 gjordes en undersökning av videobaserade utbildningsmetoder och man fann att Instrument Society of America, ISA, erbjöd det mest omfattande programmet. Informationsmöten om nya utbildningsmetoder hölls i alla de lokala kretsarna, som även fick tillgång till videopaket för kortkurser.
1990 gjorde kommittén med hjälp av resurspersoner en granskning för att försöka påverka innehållet i den nya gymnasieskolans utbildning av instrumentare. Särskilt Kent Johansson lade ned stort arbete på detta genom att bland annat medverka i skolseminarier och informera skolledare och yrkeslärare om itf:s verksamhet på området. 1991 hade kommittén utformat ett åtgärdsprogram för branschens långsiktiga kompetensutveckling och rekrytering. Kommittén fortsatte att verka fram till höstmötet 1995, då den avtackades efter en mycket god insats.
Ledamöter i Kommittén för utbildningsfrågor
♦
• Roland Askegren 1958-81
• Casten Cramér 1958-74
• S Englund 1958-74
• Einar Eriksson 1958-74
• Bengt Ohlsén 1958-74
• Gunnar Brodin, ordf 1970-71
• Bengt Westman, ordf 1972-87
• Dag Björklöf 1975-95
• Bengt Björnekärr 1975-89
• Kjell Ed 1975-78
• Arne Englund 1975-87
• Jan Åkerlind 1975-88
• Björn Sellberg 1976-78
• Rickard Orestål 1979-82
• Sture Svensson 1979-81
• Karl-Åke Lundin 1982-88
• Sören Lagergren 1985-86
• Kent Johansson, ordf 1988-95
• Henning Hellund 1989-95
• Carl-Axel Wannerskog 1989-95
Standardisering
♦
Vid sidan av utbildningsfrågor stod frågorna om nomenklatur, specifikationer och instrumentsymboler välanpassade till den svenska industrin, främst på programmet redan då den blivande Instrumentteknikerklubben planerade sitt arbete 1956. Olika kommittéer utförde under följande år ett hängivet arbete för att påtala nödvändigheten av att påskynda arbetet med dessa frågor i olika instanser.
Nomenklaturfrågor
♦
Inom SER arbetade vid mitten av 50-talet en reglerteknisk nomenklaturkommitté i syfte att skapa en enhetlig svensk reglerteknisk nomenklatur. Därefter skulle specialkommittéer utarbeta detaljfrågorna inom olika sektorer.
Våren 1957 ansåg Instrumentteknikerklubben att man ännu inte behövde tillsätta någon egen kommitté men man erbjöd sig att, när det blev aktuellt bistå andra kommittéer i deras arbete. SER höll fortfarande på med allmän grundläggande nomenklatur och ansåg att hjälp utifrån ännu var obehövlig, men man lovade att sända sitt förslag på remiss till klubben när det blev klart.
I väntan på detta tillsatte Instrumentteknikerklubben på våren 1958 en egen "provisorisk" kommitté för nomenklaturfrågor med uppgift att undersöka det aktuella läget och utarbeta en plan för fortsatt agerande. Kommittén, som bestod av Erland Lejermark, Börje Björk och Erik Hiertner, gjorde en inventering av publikationer med instrumentteknisk nomenklatur och höll fortlöpande kontakt med såväl SER:s normkommitté som med Tekniska Nomenklaturcentralen, TNC.
SER:s förslag till "Nomenklatur för reglerteknik" (NK 01-E-06) kom på remiss på senhösten 1958. Instrumentteknikerklubben tillsatte en arbetsgrupp med Gunnar Attebo, Carl-Axel Wannerskog och Gösta Wiklander som sammanfattande klubbens synpunkter och intentioner, vilka lämnades till SEKs normkommitté i april 1959.
Nu inbjöds klubben även av TNC att delta i diskussioner om systematisk bearbetning av hela det reglertekniska området på hösten 1959. Klubben utsåg därför en grupp personer för detta möte, men kanske hade TNC gapat över för mycket varför mötet inte blev av. 1961 aviserade TNC ett nytt möte kring terminologi för reglerteknik. En ny delegatgrupp utsågs av då nybildade itf, men inte heller detta möte blev av. Delegaterna fick i stället styrelsens uppdrag att utarbeta ett remissvar på SEN 0106.
Föreningen lämnade i maj 1969 synpunkter inom teknisk nomenklatur till Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation.
Specifikationer
♦
Vid mitten av 50-talet hade ISA publicerat separata specifikationer på engelska över vanligt förekommande instrument och ventiler, men mycket få specifikationer fanns översatta till svenska.
På hösten 1957 diskuterade Instrumentteknikerklubben möjligheterna att översätta specifikationer för instrument och apparatur och anpassa dessa för svensk industri. Detta var av största betydelse för planering, uppbyggnad, drift och underhåll av instrument- och regleranläggningar. Specifikationerna måste omfatta mekaniska och dynamiska egenskaper, mättekniska uppgifter, yttre energitillförsel samt dessutom övriga klart rubricerade "matnyttiga" uppgifter, vilket krävde att även nomenklaturfrågan löstes.
Instrumentteknikerklubben tillsatte på våren 1958 en kommitté för instrumentspecifikation med Otto Meurman, Karl Gustaf Andersson, Roland Granbom, 1960 efterträdd av Sigvard Ottosson samt Erik Hiertner och Erik Jongard.
Den skulle utarbeta ett förslag till instrumentspecifikationer efter svenska förhållanden och hålla god kontakt med instrumentfirmorna i landet. Kommitténs ambition var också att på ett "intelligent sätt" översätta ISA:s informationsblad till svenska och även utforma enkla och så långt möjligt generella specifikationsblanketter.
Tyvärr stod inte de kommitterades disponibla tid i paritet med ambitionerna, varför kommittén upplöstes vid årsmötet 1962. Arbetet försvårades naturligtvis av trögheten när det gällde att lösa nomenklaturfrågan. Kanske var Instrumentteknikerklubben lite före sin tid.
Instrumentsymboler
♦
I ett föredrag om instrumentsymboler i processflytschemor som hölls av Gunnar Attebo 1957 noterades att ISA-symboler användes alltmer även i Tyskland, och att dessa borde användas åtminstone tills vidare. Inom instrumentteknikerklubben var man av annan åsikt och på hösten 1957 fick ordföranden Otto Meurman styrelsens uppdrag att undersöka om Sveriges Standardiseringskommission, SIS, planerade att sammanställa och eventuellt fastställa ett svenskt förslag till symboler inom instrument- och reglertekniken. SIS svarade att ett sådant förslag skulle behandlas i mitten av 1957, varför klubben beslöt att avvakta och under tiden mana på SIS med brev och telefonsamtal.
Först i mars 1959 meddelade direktör Sturén på SIS att klubben måste precisera ett förslag till svensk standard för att det skulle bli något av. I september redovisade Meurman, Attebo och Wannerberg klubbens förslag som togs emot mycket positivt. Nu krävde SIS att klubben också utsåg en lämplig sekreterare i den kommitté som SIS skulle organisera. SIS anslog ett engångsarvode om 1000 kronor och om detta inte räckte fick klubben svara för merkostnaden. Man uppvaktade då IVA:s automationskommitté som förmådde IVA:s presidium att anslå 2000 kronor. Vid klubbens årsmöte i maj 1960 utsågs fyra ledamöter att ingå i SIS' kommitté, som i övrigt omfattade två ledamöter från Svenska Teknologföreningen (STF) och en ledamot från vardera SEK och SPCI (Svenska Pappers och Cellulosaingenjörsföreningen). Ledamöterna från Instrumentteknikerklubben var Gunnar Wiklander, ordförande, O Robertsson, sekreterare, F Nordlund och H Norell.
1964 kom SIS standardförslag till instrumentsymboler i remiss T116 till den nya Instrumenttekniska föreningen, itf. Föreningens remissvar, som utarbetades av Attebo och Meurman, avlämnades den 30 september 1964. En ny kommitté för instrumentsymboler bildades 1967. Den bestod av Erik Lundberg och Olof Granberg, vilka båda även ingick i Mekanförbundets kommitté som förberedde svensk medverkan i ISO kommitté TC 10/SC3 Graphical Symbols for Instrumentation. Lundberg besökte i januari 1968 dess första möte i London.. Kommittén gjorde en enkät bland 25 itf-medlemmar och lämnade även ett yttrande över förslag till symboler för VVS-tekniska mät- och reglersystem. Vid höstmötet 1969 fick kommittén fler arbetsuppgifter och namnet ändrades till Kommittén för standardiseringsfrågor
Antalet ledamöter ökade med L Hanspers och E Lejermark. Kommittén bevakade fortlöpande ärenden och förslag inom området från SIS, SEK och SMS och lämnade förslag och synpunkter.
1971 lämnade kommittén synpunkter till SEK på åtgärder vid standardisering och framhöll vikten av att komponentfrågorna får en framskjuten plats inom IEC TC 65 Process Control Systems. Kommittén medverkade även bland annat i SEK-NK 65 och NK 66 samt i ISO/TC10/SC3. Ett förslag till grafiska symboler blev internationellt fastställt hösten 1974. Kommittén avtackades för ett utomordentligt arbete och upplöstes vid årsmötet 1975.
Föreningens fortsatta arbete inom standardisering utreddes av Karl-Axel Andersson, som 1979 bildade en en-manskommitté och fram till 1990 bevakade aktuella standardiseringsfrågor. Från 1981 deltog även Per-Olof Lundbom som kontaktman.
Dokumentation, KDS-kommittén
♦
Ledamöter i kommittén var S Englund (ordf.), R Askegren, C Cramér, E. Eriksson och B Ohlsén.
1968 fick kommittén det nya namnet
En ny kommitté för utbildning av instrumenttekniker, tillsattes vid årsmötet 1980 med uppgift att utarbeta en rekommendation till dokumentationsstandard för instrumenterings- och elkraftstekniska anläggningar. Den hade i huvudsak två riktlinjer för arbetet:
• att följa de standarder som ISO och IEC utarbetar och påverka dokumentationsarbetet inom FIE, Föreningen för industriell elteknik,
• att följa upp datahjälpmedlens påverkan på dokumentationsanläggningar, exempelvis CAD- och databassystem.
Ledamöter i kommittén var Jan-Erik Törnblom, ordf., Börje Hedqvist, Lennart Larsson, Marino Marino, Swen Ytterman och Eric Lundberg, adjungerad från SEK.
1981 var kommittén representerad i FIE:s projekt "Dokumentering av kraft- och styrutrustning inom industrin". Vidare utarbetade man en itf-handledning för dokumentationskrav beträffande instrumentanläggningar, vilken utkom i tryckt form 1982 och blev mycket uppskattad. Den kompletterades sedan med typexempel.
Kommittén arrangerade under höstmötet i Göteborg 1986 ett seminarium "CAD för dokumentation", vilket upprepades under IM-mässan i Stockholm 1987.
Instrumentprovning
♦
Med uppgift att utreda frågan om instrumentprovning tillsattes 1965 en åttamannakommitté som deltog i förberedelsearbetet för att bilda Stiftelsen för instrumentprovning, SIP, och utsåg en interimsstyrelse för denna den 28 april 1967 men Gunnar Bohlin som sammankallande, Sedan SIP bildats upplöstes kommittén. Kommittéledamöter var Carsten Bohlin, Erik Hjertner, Erik Lejermark, Olof Söderlund och U Thorén.
Underhållsfrågor
♦
Kommittén för underhållsfrågor bildades 1973 och inledde sitt arbete som organisationskommitté för ett underhållsseminarium i Växjö. Följande år lämnade kommittén synpunkter i ett remissvar på normförslag från SEK beträffande utrustning för processtyrning (SEN 853006).
Under 1975 medverkade kommittén i en arbetsgrupp för UH-teknik tillhörande normkommitté SEK-NK 56. Samma år anordnade man ett underhållstekniskt möte i samband med itf:s höstmöte i
Linköping, där de 70 deltagarna fick lyssna till föredrag om bland annat tillförselkontroll, underhållsplanering, utbildning av underhållspersonal och hur man ökar driftsäkerheten i processdatorsystem.
1979 utarbetade kommittén ett förslag till utbildningsplan för dataunderhåll.
Kommittén avtackades och upplöstes 1985.
Kommittéledamöter var Henning Schiott, (ordf. 1973-74), Lars Strömbäck (ordf 1975-85), Bernt Frödén, Lennart Svensson och Gunnar Östlund.
Instrumentmiljö
♦
Kommittén för instrumentmiljö tillsattes 1983 med målsättningen att specificera miljökrav för instrumentrum. Instrumentutrustningen angrips genom samverkan mellan olika gasformiga föroreningar, luftfuktighet och vissa ämnen och material i rummet. Kommitténs huvuduppgift var att i samarbete med Korrosionsinstitutet få grepp om dessa synergetiska effekter.
Kommittéledamöter var Lars Lindahl, ordf., John Backeström, Åke Bresle, Sven Fransson, Lennart Greting, Lars Olander, Terje Rystad (1983), Ain Treufeldt, Hans Olsson, Curt Svensson, ersatt 1984 av Torsten Södergren, samt Rickard Olsson från 1985. Adjungerad från Korrosionsinstitutet var Christoffer Leygraf.
Redan 1984 hade kommittén utarbetat ett förslag till standard, vilket sändes ut på remiss till itf:s medlemmar. Förslaget med titeln "Miljökrav för instrumentering" bearbetades därefter och förelåg 1986 klart för tryckning och utgivning som itf-handling "itf 85-1". Man gjorde även en medlemsenkät om viktiga aspekter på korrosionsproblemen.
Kommittén inledde även arbetet på ett dokument med titeln "Projektanvisningar för instrumentrum för att uppnå angivna miljökrav enligt itf 85-1". Projektet avbröts dock eftersom behov ännu inte ansågs föreligga.
Kommittén avtackades 1988 för sin värdefulla insats.
Mättekniskt institut
♦
Vid årsmötet 1968 tillsattes en arbetsgrupp för frågor om ett mättekniskt institut med S Alexandersson, sammankallande, H G Björklund, E Eriksson, R Ohlon och B Ohlsén. Gruppen presenterade vid höstmötet ett förslag att ett mättekniskt institut borde bildas och finansieras dels med medlemsavgifter, dels med statliga bidrag. Uppgifterna skulle omfatta kontaktverksamhet, bibliotek, symposier, utställningar, publikationer och utbildning.
1969 kom på remiss en statlig utredning, "Samordnad teknisk forskning", som nära anslöt till gruppens tankar och via styrelsen lämnade man ett remissvar till Industridepartementet i oktober 1970. I november 1971 föreslog departementet i en promemoria att Statens Provningsanstalt skulle bli ansvarig för verksamheten och en proposition inlämnades av Kunglig Maj:t till 1972 års riksdag
Kommittén för givare
♦
bildades vid årsmötet 1986 med Dag Björklöf, Kai Boman och Alexander Lauber. I en skrivelse till STU framhöll kommittén mätteknikens stora betydelse för svensk industri och uppmanade STU att i ökad omfattning fortsätta att stödja svensk mätteknisk forskning. Kommittén anordnade konferenser om givarteknik under Automationsdagarna 1988 och 1989.
Kommittén för smarta mätsystem och fältbussar
♦
ersatte kommittén för givare vid höstmötet 1993 med Magnus Sterky som interimssammankallande och kom sedan att bestå av Curt Andersson, ordf., Tage Tarkpea, Bengt Karlsson, Thomas Hollowell, Lars H Larsson och Kenneth Thörnblom, Kommittéarbetet resulterade 1995 i en 70-sidig rapport om fältbussar som kan köpas på kansliet och även finns inlagd på itf-net. Kommittén avtackades för sitt värdefulla arbete och upplöstes vid höstmötet 1995.
PRO-kommittén
♦
1973 tillsattes en programkommitté för att förutsättningslöst analysera föreningens verksamhet och aktivitet.
Kommittén kom att utgöras av Dag Björklöf, Ulf Hytting, Hans Hållén och Åke Nyblom, Kommitténs rapport, som bl.a. innehöll förslag till förändringar av stadgarna, poängterade bl.a.
• förslag till nya mötesformer, med bl a ett större årligt möte med aktuellt tema plus lokala möten
• låt medlemmarna komma till tals - även mellan mötena
• öka informationsutbytet mellan föreningens representanter för leverantörer och användare
• inrättande av ett itf-stipendium resp en itf-plakett
• publiceringsfrågan
Programkommitténs promemoria blev en liten kick för den fortsatta verksamheten.
Automationsdagarna
♦
Årligt forum för kunskap, information, diskussion, kontakter och samvaro med huvudtema "Instrumenteringsteknik för process- och verkstadsindustri"
Programkommittén beslutade på initiativ av främst föreningens nye ordförande Dag Björklöf att hösten 1988 arrangera ”itf:s Automationsdagar” med seminarier och paneldiskussioner på aktuella teman under tre dagar samt miniutställning och miniseminarier, anordnade av utställare.
Förhoppningen att Automationsdagarna skulle bli uppskattade och välbesökta årliga arrangemang infriades till fullo redan från början. Antalet deltagare har i medeltal varit 80 per konferensdag och varierat mellan 28 och 129. Totalt har närmare 2000 personer hittills deltagit under seminariedagarna och omkring 30 företag har varje år presenterat sina nyheter i miniutställning och miniseminarier för en initierad och sakkunnig publik.
Automationsdagarna har under åren 1988-91 anordnats på Electrum i Kista, därefter på Scandic Crown Hotel i Upplands Väsby, med undantag av 1993, då platsen var Scandic Crown Hotel i Göteborg.
I samband med Automationsdagarna har föreningen hållit höstmöten följda av höstmiddag med glad underhållning, uppträdanden, allsång och icke att förglömma - den årliga limerick- tävlingen - allt väl arrangerat av föreningens klubbmästare.
1988 avnjöts höstfesten i Stadshuskällaren och 1989 i Globen. 1990 var det "Vikingablot" på Högloftet, Skansen, och 1991 ett "fängslande" evenemang på Långholmen. Därefter har festligheterna arrangerats på hotellet. Medlemmarna har dessutom inbjudits till trevliga kvällsträffar hos Tillquist Process AB i Kista, Education Center i Göteborg och Siemens AB i Upplands Väsby.
Automationsdagarnas konferensteman
♦
30 november - 2 december 1988
♦
• Modern givarteknik för industriell automation
• Mätning för kvalitets- och energioptimering
• Miljömätteknik för industri och myndigheter
28 - 30 november 1989
♦
• Miljöanalys och förbränningsoptimering.
• Mätning och reglering av processflöden.
• Nya metoder för modellering och styrning.
27 - 29 november 1990
♦
• Moderna mät- och styrsystem - smarta och självsäkra.
• Givare och reglerventiler i processer.
• Mätning och styrning i maskiner och tillverkningssystem.
• Moderna styrsystem - operatörsverktyg och strategier.
• Miljö/Analys.
26 - 28 november 1991
♦
• Rätt organisation och kompetens.
• Verifiering av mätkvalitet.
• Mätkvalitet vid miljömätning.
• Vägning och mätkvalitet.
• Säkerhet i instrumentanläggningar.
24 - 26 november 1992
♦
• Industriell mätning och analys.
• Framtida givare.
• Totalintegrerade datorsystem.
• Planering och projektering av säkra instrumentanläggningar.
• Planera med hänsyn till instrumentmiljö.
28 - 30 september 1993
♦
• Ansvars- och kvalitetsfrågor för instrumentering inför EG-anpassning.
• Systemintegration - teknik och operatörs-stöd.
• Industriell mätteknik med okonventionella metoder.
22 - 24 november 1994
♦
• Vad händer i givarframkanten?
• Begriplig presentation av systemdokumentation.
• Anpassa instrumenteringen till morgondagens produktionskrav och ändrade operatörsroller.
• Fältbuss i praktiken.
• Work Shop: Hur organisera och projektera morgondagens kontrollrum?
23 - 25 januari 1996
♦
(År 1995 flyttades Automationsdagarna från hösten till påföljande januari. Således hölls inga Automationsdagar under kalenderåret 1995.)
• Säkra anläggningar.
• Smarta givare och ställdon.
• SSG-temadag i samverkan med Skogsindustriernas Teknik AB
• Erfarenheter från Skogsindustrin.
• Processinformation för visualisering och helhetssyn.
28 - 30 januari 1997
♦
• Identifieringsteknik och visualiseringsmetoder.
• Fjärrmätning med transpondrar och optiska sensorer.
• Systemverifiering, regler och praktiska konsekvenser.
• Intelligent alarmhantering.
• Processdiagnostik och processvisualisering i en modern nätverksmiljö.
4 - 5 februari 1998
♦
• Säkerhetsaspekter kring instrument och styrsystem.
• Mätkvalitet
• Underhållsfrågor.
• Grundläggande givarteknik.
• Framkantsgivarteknik. Industrinät i nästa millennium.
Lokala kretsar
♦
"Att sprida föreningens aktiviteter i tid och rum"
För att ge medlemmarna möjlighet att på närmare håll kunna träffas, knyta kontakter, utbyta erfarenheter, lyssna på föredrag och göra studiebesök i mindre grupper, samt även hjälpa till att arrangera års- och höstmöten på olika platser, bildades vid höstmötet 1961 i Finspång åtta lokala kretsar: Stockholm, Malmö, Göteborg, Norrköping, Karlstad, Gävle, Sundsvall och "Övre Norrland".
Sundsvallskretsen med Carl-Yngve Bohlin som sammankallande inledde 1963 med ett möte i Wifstavarv, från vilket man även överlämnade till styrelsen en motion om svenska instrumentspecifikationer.
Stockholmskretsen med Casten Cramér som sammankallande höll samma år sitt första möte på Ulriksdals Värdshus med kåseri kring "Processimulering med analogi- och siffermaskiner". Under de närmast följande åren anordnades flera sammankomster med studiebesök och föredrag med framsynta teman som "Instrument för Jupiter", "Fluidistorteknik" och "Processdatamaskiner på pappersbruk i USA och Europa".
1969 beslöt styrelsen tillsammans med de kretssammankallande att minska antalet lokala kretsar till fem: Stockholms-kretsen, Södra kretsen, Västra kretsen, Bergslagskretsen och Norra kretsen. Den geografiska indelningen skedde efter postnummer för att underlätta distributionen av kallelser och kontakter medlemmarna emellan.
Varje krets tilldelades sina "specialiteter" för särskild bevakning av instrument- och mätteknikens användning och utveckling i olika branscher. De kretssammankallande fick medlemsregister, stadgar, broschyrer. anmälningsblanketter etc för att underlätta värvningen av nya medlemmar. Även icke föreningsmedlemmar skulle kunna bjudas in att delta i kretsarnas verksamhet när så ansågs lämpligt.
Kretsindelning och sammankallande 1969-93
♦
Stockholmskretsen ♦
• Casten Cramér, Stockholm 1969
• Roland Östlund, Stockholm 1970-78
• Hans Hållén, Stockholm 1979-80
• Gösta Hultström, Stockholm 1981-93
Södra kretsen ♦
• Karl-Gustaf Andersson, Svedala, 1969-93
Västra kretsen ♦
• Rolf Granbom, Kungälv 1969-79
• Carl-Axel Wannerskog, 1980-81 Göteborg
• Arne Håkansson, Göteborg 1982-84
• Carl-Axel Wannerskog, 1985-93 Göteborg
Bergslagskretsen ♦
• Rune Boström, Västerås 1969-72
• Henning Schiott, Västerås 1973-74
• Sture Svensson, Västerås 1975-84
• Vakant 1985
• Allan Winqvist, Karlskoga 1986-93
Norra kretsen (Tidigare kallad Sundsvallskretsen) ♦
• Carl-Yngve Bohlin, Sundsvall 1969-86
• John Backeström, Piteå 1987-89
• Kurt Johansson, Piteå 1987-93
• Jan Bergman, Piteå 1990-92
De nya riktlinjerna stimulerade till ökad lokal aktivitet.
Bergslagskretsen sammanträdde 1970 hos Fagersta Bruk och Norra kretsen i Sundsvall inbjöd till föredrag av itf-ordföranden Anders Arnelo om "Instrumentteknik inom skogsbruk och träindustri".
1971 möttes Stockholmskretsen hos IVA för föredrag om "Processreglering i Förenta Staterna" samt hos FOA med inriktning på instrument- och mätteknik inom det teletekniska området. Vid ett besök hos institutionerna för elektrisk mätteknik respektive mikrovågsteknik på KTH fick 80 deltagare studera undervisning, nya mätmetoder och utvecklingsarbeten. Professor Gunnar Brodin inledde en livlig diskussion om behovet av mätteknisk utveckling.
Västra kretsen anordnade ett möte med 60 deltagare i Stenungsund, där de olika petrokemiska industrierna presenterades och man besökte MoDo kemi och Esso Chemical.
Södra kretsen samlade 120 åhörare kring temat "Datorisering av industriella processer".
1972 besökte 50 medlemmar i Stockholmskretsen Philips Teleindustrier i Järfälla, där bland annat professor Nils Abrahamson KTH höll föredrag om industriell användning av holografi.
Bergslagskretsen samlade fler än hundra personer i Västerås kring temat "Processdatorer inom järn- och ståltillverkningen" och ASEA inbjöd till idéutställningen "Tekniken i dag" och multivision.
Södra kretsen medverkade vid föreningens höstmöte i Malmö.
1973 blev Stockholmskretsen inbjuden till SIFU, Statens institut för företagsutveckling, och fick en teoretisk och praktisk inblick i dess verksamhet.
1975 gjorde Bergslagskretsen ett studiebesök på Domnarvets Järnverk i Borlänge med föredrag om strålningspyrometrar, mikroanalys och lasermätning av ugnsfoderslitage.
Under 1976 firade itf sitt 20-årsjubileum och de lokala kretsarna medverkade intensivt i ett omfattande och välbesökt mötesprogram i Stockholm, Västerås, Lund, Umeå och Göteborg. Efter denna kraftsamling skedde en avmattning i den lokala verksamheten men de lokala kretsarna gjorde en stor insats i arrangemangen kring års- och höstmötena under följande år liksom i samband med mässor och utställningar.
Stockholmskretsen etablerade en mångårig möteskontakt med ämneskommittén för regler- och processteknik inom SER, Svenska Elektronikingenjörers Riksförening. Bland annat anordnades i Ingenjörshuset ett möte 1979 med temat "Teknik i u-land" och 1980 ett möte med temat "Adaptiv reglering".
Västra kretsen arrangerade i samband med höstmötet 1981 i Göteborg ett studiebesök i storm ombord på MS "Kronprinsessan Viktoria" under färd Göteborg-Fredrikshamn och åter, där instrument och elektronisk utrustning för navigering, maskinövervakning etc studerades.
Under Scanautomatic 82 inbjöd Västra kretsen till studiebesök hos Linjen för sjöfarts- och driftsteknisk utbildning vid Chalmers och 1983 besökte man Göteborgs hamns nya trafikledningscentral.
Bergslagskretsen samlades 1983 hos ASEA i Västerås kring "Processtyrning och reglerteknik" med en ingående presentation av ASEA-Master och den självinställande regulatorn Novatune.
Södra kretsen höll tillsammans med SER en föredragsafton där professor Karl-Johan Åström, LTH, talade om adaptiv reglering.
1986 besökte Stockholmskretsen dels Dagens Nyheter, dels driftcentralen på Huddinge sjukhus. Även följande år hölls två möten. Vid det ena hos ÅF-IPK talade Dr Derek Cornish från SIRA i England om "Instrument Testing - Evaluation Statistic". Vid det andra informerade IM-föreningen om sin organisation och verksamhet. 1988 anordnade Stockholmskretsen ett möte för Finlands reglertekniska sällskap med visning av Hammarbyverket.
1989 bjöd på tre välbesökta och uppskattade begivenheter. Norra kretsen besökte Högskolan i Luleå, Södra kretsen studerade sockertillverkningen hos Sockerbolaget i Svedala och Örtofta sockerbruk, medan Bergslagskretsen genomförde givardagar med besök hos Nobel Elektronik och Bofors AB
1993 bjöd Dag Björklöf in Stockholms-kretsen till visit hos SEMKO i Kista där bland annat EMC-centret studerades.
Ny kretsindelning och livlig verksamhet
♦
Från och med 1994 gäller som bekant en ny indelning med 6 lokala kretsar grundad på nya postnummerområden. Norra kretsen är uppdelad i Norra och Södra Norrlandskretsarna. Den nya Östra kretsen omfattar även Gotland. Tidigare Bergslagskretsen med Värmland ingår numera i Västra kretsen.
Kretssammankallande
Stockholmskretsen
♦
• Gösta Hultström, Stockholm
Södra kretsen
♦
• Istvan Bauer, Svedala
Västra kretsen
♦
• Jane Carlsson, Göteborg
Östra kretsen
♦
• Morgan Lorin, Mjölby
• Anders Ericson, Bofors
Södra norrlandskretsen
♦
• Rolf Gyllenhammar, Sundsvall, 1994-95
• Ann-Christine Lindquist, Sundsvall 1996-
Norra norrlandskretsen
♦
• Kurt Johansson, Piteå
Ytterligare stöd och bistånd från förening och styrelse till den lokala verksamheten har underlättat för de nya kretssammankallande att anordna informativa, aktuella, välbesökta och trevliga sammankomster.
Under 1995 hölls fyra lokala möten
Norra norrlandskretsen samlade i februari till "Norrträff" hos LKAB i Kiruna med föredrag och studiebesök som gav en unik inblick i den nya malmförädlingstekniken SAK 2000 och arbetet med framtidens gruva, LUJ 2000. Södra kretsen träffades i mars hos Kristianstads Värmeverk Allöverket för rundvandring och föredrag om störsäkerhet, industriell kommunikation och Profibus. I november hölls ett seminarium på temat "Kalibrering och spårbarhet" med studiebesök vid Perstorps laboratorium för kontrollmätningar.
Västra kretsen höll i augusti ett seminarium på temat "Tillämpad reglerteknik" och studium av Eka-Nobels interna informationsnätverk. Besök gjordes hos Eka-Nobel i Bohus.
Även 1996 var ett händelserikt år för lokal verksamhet.
Den 18 januari höll Södra kretsen möte på Persgården hos Perstorp AB; som visade fabrik, laboratorium och teknikcentra med Bengt Marntell som värd. Tre föredrag hölls på temat "Kalibreringshjälpmendel".
Den 9 maj träffades Norra norrlandskretsen hos Tågledningscentralen i Boden för att studera ett nytt datoriserat eldrift- och tågledningssystem för tågtrafiken i övre Norrland.
Den 23 och 24 maj anordnade Södra norrlandskretsen ett uppskattat möte i Hudiksvall med temat "Enorma summor slösas bort i processindustrin". John Eriksson från Novo Control belyste "instrumentarens roll" och betydelsen av en bra regleroptimering samt gav exempel på metoder och hjälpmedel för detta. Mötet avslutades med besök på Iggesunds Bruk där deltagarna fick se resultatet av projekt Igge-03.
Västra kretsen samlades den 24 september till träff hos SP, Statens Provnings och forskningsinstitut i Borås, där man studerade laboratorierna för EMC, apparatprovning, värmemätare och flödesmätare samt mobil kalibreringsutrustning. En rad föredrag gav information om EMC-direktivet och erfarenheter från provningsverksamheten, ATEX, nytt EU-direktiv och nya föreskrifter för Ex-materiel.
Den lokala mötesverksamheten under 1997 inleddes av Södra kretsen med ett möte den 6 - 7 februari under värdskap av "Logimat", en grupp leverantörer inom transportörer inom transportsektorn. De 140 deltagarna fick lyssna till ett halvdussin olika föredrag och dessutom beskåda en utställning med ett 20-tal företag förutom föreningens egen monter.
Södra Norrlandskretsen inbjöd den 29-30 maj till träff hos Korsnäs AB i Gävle, där Gunnar Englund, GKE Elektronik AB, talade om bland annat nättyper i Sverige, övertoner i Excel och dataanimering. Följande dag besöktes Sandvik Steel AB, där Hans-Olov Wanke visade produktionen och en intressant utställning
Samverkan med andra föreningar i Sverige och internationellt
♦
När den ombildade föreningen itf började sin verksamhet 1962 var man inriktad på ett ökat samarbete med andra föreningar inom likartade verksamhetsområden såväl i Sverige som utlandet och då särskilt med de nordiska systerföreningarna.
I Sverige
♦
..hade redan Instrumentteknikerklubben etablerat ett gott samarbete med bland andra IVA, STF och SER, vilket fortsatte även sedan itf bildats.
När Svenska leverantörsföreningen för instrument- och mätteknik, IM-föreningen, bildades 1967, inleddes ett nära samarbete med denna. itf:s kommitté för utbildningsfrågor deltog i en rundabordskonferens under IM VII beträffande mätteknisk utbildning. 1970 medverkade itf i en organisationskommitté inom IVA för konferensen IM VIII och i arrangerandet av charterresa till Electronica i München. En "Checklista för anbud avseende utrustningar för processkontroll", utarbetad av IM-föreningen, distribuerades till itf-medlemmarna. Sedan dess har under åren itf samverkat med IM-föreningen bl a när det gällt utställnings- och konferensverksamhet.
1968 kom itf överens med Svenska Teknologföreningens, STF:s avdelning för reglerteknik om samarbete i frågor om bland annat kursverksamhet och utbildning.
1969 tog itf initiativ till ökade kontakter med Föreningen för oförstörande provning, FOP, Sveriges kvalitetstekniska förening, SKTF, Föreningen för industriell elteknik, FIE, Föreningen teknisk information, FTI, Svenska Dataföreningen och Svenska samfundet för informationsbehandling, SSI.
Samma år utsågs Claes Göransson till itf:s kontaktman med den nybildade Stiftelsen för instrumentprovning, SIP. Dag Björklöf, itf:s ordförande sedan 1987 blev sedermera också vald till stiftelsens ordförande vilket bäddade för de goda relationer mellan itf och SIP, som bl a lett till att itf-medlemmarna 1993 fick tillgång till SIP:s databas, inlagd på itf-net.
1972 bildades Instrument- och Elektronikbranschens Samarbetsorganisation, IESO av Elektronikindustriföreningen, IM-föreningen och itf.
Nordiskt samarbete
♦
Redan 1956 inför bildandet av Instrumentteknikerklubben utbyttes erfarenheter med de då nyetablerade Finlands Reglertekniska Sällskap, FRS, numera Finlands Automationssällskap, SAS, Samarbetet har sedan genom åren fortsatt med bland annat gemensam mötesverksamhet på skogsindustrins område.
Från och med 70-talet har itf haft nära kontakter även med systerorganisationerna Dansk Automationsselskab, DAU, och Norsk Forening for Automatisering, NFA
1982 bildades en samarbetsgrupp med en representant från vardera av de fyra systerföreningarna vid ett möte i Göteborg med itf som värd. Vid ett följande möte i Köpenhamn anslöts den då nybildade danska Foreningen for Vaerkstadsteknisk Metrologi, FVM.
1995 samlade finska SAS representanter för de nordiska systerorganisationerna till möte i Helsingfors för att dryfta gemensamma frågor och frågor kopplade till CRAFT-samarbetet för att stärka EU-ländernas konkurrenskraft. itf:s representant vid mötet var föreningens sekreterare Åke Hansson.
I januari 1996 diskuterade itf:s styrelse och Erkki Saarelainen från SAS idéer för ökat samarbete mellan föreningarna, bland annat genom vidgat informationsutbyte, koordinering av lämpliga aktiviteter, Internetsamverkan, en "Vetenskaplig dag" och en "utrikesminister" i respektive förening. Dessutom beslöts att ett nordiskt "nätverksmöte" skulle arrangeras.
Övrigt internationellt samarbete
♦
IMEKO och IFAC
♦
Genom sin nära kontakt med Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, hade itf förbindelse med verksamheten i de internationella organisationerna International Measurement Confederation, IMEKO och International Federation of Automatic Control, IFAC.
1967 deltog ordföranden Carsten Cramér i ett möte i Warzawa anordnat av IMEKO. Vid mötet beslutade de deltagande föreningarna från 15 länder att inleda ett informellt samarbete och informationsutbyte. Samma år deltog sekreteraren Claes Göransson tillsammans med Gregory Ljungberg som svenska representanter i sammanträdet med The General Committee of IEMKO i Warzawa och följande år i Paris. Claes Göransson ingick därefter i organisationskommittén för konferensen IMEKO V i Versailles, där flera svenska bidrag presenterades 1970.
1970 utsågs Claes Göransson även till representant i den svenska kommittén för IFAC, som under året fått fastställda stadgar. Denna kommitté förberedde 1973 utgivningen av en översikt av den reglertekniska verksamheten i Sverige.
Vid årsmötet 1973 beslutade itf att ansöka om medlemskap i IMEKO från och med år 1974 och därmed efterträda IVA som avsagt sig uppdraget att vara svensk medlemsorganisation. Claes Göransson utsågs 1977 till itf:s representant i IMEKO och detta år anordnades ett internationellt IEMKO-symposium i Stockholm om "Teaching Measurement Science through Laboratory Experiments". För arrangemanget svarade Institutionen för elektrisk mätteknik vid KTH i samarbete med itf.
Claes Göransson representerade itf i IMEKO till 1988, då han efterträddes av Dag Björklöf.
1994 beslutade styrelsen att söka utöka itf:s representation i ytterligare några kommittéer inom IMEKO som är väsentliga för föreningens verksamhet.
I juni 1995 stod itf som värd för 38th IMEKO General Council Session som avhölls i samband med konferenserna Eurosensors IX och Transducers 95. Delegaterna bjöds på en uppskattad ångbåtstur i Stockholms skärgård.
Den internationella konferensen för flödesmätning, Flomeko 98, kommer att med Jerker Delsing som samordnare hållas i Lund 15-17 juni 1998 i samarbete mellan itf och Lunds tekniska högskola. Idag omfattar IMEKO ett 30-tal medlemsorganisationer över hela världen och verksamheten bedrivs genom 17 olika kommittéer.
itf:s medlemmar kan via kansliet prenumerera på IMEKO:s tidning "Measurement".
ISA
♦
International Society of America, ISA numera International Society of Automation, inledde 1989 sina aktiviteter för att öka kontakterna med Europa genom att konstituera sin Europaregion. I dess första symposium som hölls i Italien i april deltog Rolf Ohlon från ITF. Redan i maj samma år bildades ISA Sweden Section vid IM-mässan i Älvsjö med 51 medlemmar och med ITF:s styrelse som interimstyrelse och ett eget stadgeförslag. Årsmötet har sedan dess hållits i anslutning till ITF:s årsmöten.
Kontakt togs 1992 för att finna lämpliga samarbetsformer mellan ISA och ITF. 1993 stödde ISA arrangerandet av ITF:s Automationsdagar. 1995 anordnade ITF en resa till ISA-konferensen i Toronto. ISA har även erbjudits mycket "matnyttig" litteratur och information till rabatterat pris.
Vid årsmötet 1995 valdes Jerker Delsing till President i ISA Sweden Section efter Dag Björklöf. Antalet medlemmar var då 73.
----------------------
En av itf:s föregångsmän, Per-Olof (Pelle) Lundbom, t.h. förärades 1988 Celsius- plaketten tillsammans med Carl-Axel Wannerskog t.v., föreningens ordförande 1976-86.
De båda gratulerades hjärtligt av sekreteraren Karin Bryner.
Föreningens årliga möten
♦
De vårliga årsmötena har tillsammans med höstmötena ända sedan förening bildades varit obligatoriska inslag i verksamheten, väl fördelade över vårt avlånga land och även våra nordiska grannländer. Här har nytta förenats med nöje genom föredrag, diskussioner, studiebesök och gemytlig kollegial samvaro.
Vid styrelsens och klubbmästarnas sida har föreningens lokala kretsar medverkat med största omsorg för att under åren göra alla dessa möten givande, minnesrika och trevliga. Detta hade dock inte varit möjligt utan det stora intresse och tillmötesgående som visats av företag inom olika branscher liksom institutioner, vilka välvilligt öppnat sina dörrar och grindar och frikostigt bistått med värdskap, guidning, information och undfägnad och delat med sig av sina tekniska erfarenheter på olika områden. Likaså har ett stort antal föredragshållare välvilligt förmedlat kvalificerad och aktuell kunskap.
I följande kortfattade "mötesförteckning" har tyvärr inte alla medverkande kunnat namnges, med föreningens stora TACK gäller givetvis samtliga!
ÅRSMÖTEN
♦
1962 Det första egentliga årsmötet med den nybildade föreningen som hösten 1961 fick namnet Instrumenttekniska föreningen, ITF, stadgar och interimstyrelse. Tyvärr har inga protokoll från detta möte återfunnits arkiverade. Klart är dock att interimstyrelsen valdes till föreningens styrelse.
9 maj 1963 i Nyköping
♦
Besök på Oxelösunds Järnverk, där Erik Lundberg redogjorde för instrumentavdelningens uppbyggnad.
23 -24 april 1964 i Sandviken
♦
Bo Holmgren talade över ämnet "Icke förstörande materialprovning" och visade runt på Sandvikens Jernverk. Man besökte även Centrala Verkstadsskolan.
27 april 1965 i Kungälv
♦
Besök hos de tre Stenungsundsfabrikerna Esso, Mo & Domsjö och Unifors som redogjorde för sina instrumenteringar.
2 - 3 maj 1966 hos IVA, Stockholm
♦
Birger Qvarnström, Chalmers, höll föredrag om "Framtidsperspektiv inom instrumenttekniken". Besök vid Försvarets Forskningsanstalt, FOA, (speciellt styrningsforskning), Försvarets Teletekniska Laboratorium och Ågesta Kraftvärmeverk.
29 maj 1967 hos IVA, Stockholm
♦
Besök på Flygtekniska försöksanstalten, FFA i Bromma, som visades av Knut Fristedt, samt hos nybildade Svenska Leverantörsföreningen för instrument- och mätteknik, "IM- föreningen".
13 - 14 maj 1968 i Västerås
♦
Mötet hölls i samverkan med Svenska Teknologföreningen på temat "Instrumentering och reglering för bättre miljö" med 18 föredrag och 100 deltagare. Besök på ASEA, Västerås stads kraftvärmeverk, samt vid Försvarets Fabriksverk, Centrala verkstaden i Arboga på temat "Kan vi lita på våra instrument?"
30 - 31 maj 1969 på Tekniska Högskolan i Helsingfors
♦
Föredrag om instrumentteknik i Finland av medlemmar i FRS. Besök hos alt, Neste Oy i Sköldvik, Nokia AB i Helsingfors eller Finska Sockeraktiebolaget i Kantvik
14 april 1970 i S:t Erikshallen, Stockholm
♦
Konferens i samverkan med IVA på temat "Instrument- och mätteknik i industri och forskning" i samband med IM 70. 120 personer deltog.
6 - 7 april 1971 i Säffle och Oslo
♦
Föredrag och besök hos AB Källe-Regulator i Säffle med C V Hassel som värd. Följande dag resa till Oslo och besök på A/S Kongsbergs Våpenfabrikk.
31 maj 1972 i Uppsala
♦
Föredrag samt besök hos Pharmacia, Slotts industrier, Uppsala Universitetet och Uppsala kraftvärmeverk.
23 - 24 maj 1973 i Luleå
♦
Tågresa med presentation av mikrodatorer i egen vagn och egen tågvärdinna på Nordpilen! Mötesmat med föredrag var "Från planta till papper". Besök på Norrbottens Järnverk, Metallurgiska forskningsstationer och LKAB:s anläggningar i Luleå samt Statens Skogsindustrier, Lövholmens bruk och Svenska Cellulosa AB, Munksundsindustrierna i Piteå.
27-28 maj 1974 i Stockholm
♦
Konferenser och kurser på Esso Motorhotell, Kungens Kurva. Tema: "Instrument-' mät- och datorteknik - utveckling, utbildning". Tre kurser med ämnena "Digital instrumentteknik", Minidatorer i processindustrin" och "Störningar och deras bekämpning".
30 - 31 maj 1975 i Helsingfors
♦
Besök hos Neste Oy, Neles Oy, Tekniska Högskolan i Otnäs samt Sveaborgs fästning.
22 -23 april 1976 i Västerås
♦
Jubileumsmöte på temat "Framsteg inom instrument-, mät- och reglerteknik". Föredrag samt besök hos ASEA och Gränges Metallverken.
28 - 29 april 1977 i Göteborg
♦
Föredrag om telemetri, datakommunikation, överföring av mätvärden och signaler. Besök på Råö rymdobservatorium.
27 maj 1978 i Stockholm, Älvsjö
♦
I samband med IM 78 höll Ole Fadum, Foxboro, föredrag "Hur du bygger ett totalintegrerat styrsystem".
25 - 26 april 1979 i Borås
♦
Föredrag samt rundvandring i SP:s laboratorier på temat "Provning och mätteknik för tillförlitlighet och kvalitet" hos Statens Provningsanstalt, SP.
24 april 1980 i Stockholm
♦
Möte på KTH med temat "Instrumentingenjören inför 80-talet". Besök hos Svenska Träforskningsinstitutet, STFI. 9 april 1981 i Stockholm, Älvsjö
I samband med IM 81 höll Kurt Andersson, Sveriges Industriförbund, föredraget "Har vi för litet idéer i Sverige?"
5 - 6 maj 1982 i Malmö, Lund och Köpenhamn
♦
Vid årsmötet på Svaneholms slott kåserade Carl-Johan Åström, LTH, om "Reglerteknikens framtid". Studiebesök hos Alfa-Laval Automation och Tetra Pak i Lund, samt i Danmark hos SAS ¦ tekniska avdelning på Kastrup och hos Elektronikcentralen i Hörsholm.
5 - 6 maj 1983 i Stockholm
♦
Föredrag i Philipshusets hörsal på temat "Teknik i U-land" och "Korrosion, elektronikens fiende". Besök hos Philips Elektronikindustrier i Järfälla och hos Svenska Träforskningsinstitutet i Stockholm.
5 -6 april 1984 i Borlänge
♦
Föredrag om modern styrning och reglering samt besök på Domnarvets Jernverk och Kvarnsvedens pappersbruk.
17 - 18 april 1985 i Linköping
♦
Studiebesök hos Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, bildbehandlingsföretagen Imtec och Context samt Statens väg- och forskningsinstitut, VTI.
23 maj 1986 i Göteborg
♦
Jubileumsårsmöte med temat "Lokala datanät, datakommunikation och datahierarkiska system". Rundtur med veteranspårvagn och rolig guide till Liseberg för jubileumsmiddag och tivolinöjen.
2-3 april 1987 i Stockholm, Kista
♦
Mötestema "Modern givarteknik", Besök hos SEK, SEMKO och RIFA.
26 - 27 april 1988 i Borås
♦
Seminarium hos SP på temat "Kvalitetsfrågor för mätinstrument, instrumentspecifikationer och provning av instrument". Visning av SP:s anläggningar. Värd var Rolf Ohlon.
24-26 april 1989 i Kiruna
♦
Föredrag och besök hos LKAB med nedfärd i gruvan. Esrange rymdstation. Institutet för rymdfysik samt Satellitbild. Värdar var Jan Björkman och Per-Olof Samskog.
16 - 17 maj 1990 i Lund och Danmark
♦
Besök på LTH och hos IDEON i Lund. Föredrag om elektromagnetiska störningar. Resa till Danmark och besök hos Brüel & Kjaer samt Elektronikcentralen. Arrangör var Lennart Grahm, LTH.
14 - 16 maj 1991 i Stockholm, Älvsjö
♦
I samband med IM-Automation hölls konferenser på temat "Nya operatörsverktyg för processindustrin" samt "Instrumentering - ett nödvändigt kvalitetssäkringsmedel".
5 - 6 maj 1992 i Linköping
♦
Föredrag om avancerad mekanisk produktion samt om kommunikation mellan människa och instrumentsystem. Besök på Flygvapenmuseum och hos SAAB Aircraft AB.
27 - 28 april 1993 i Stenungsund
♦
Föredragstema: "Kemi och miljö". Besök hos Berol Nobel AB och Neste Polyten.
17 - 18 april 1994 i Sundsvall
♦
Föredrag med tema "mätkvalitet och analysatorproblem". Workshop om tillämpning av ISO 9000 inom processindustrin. Projektledare var Rolf Gyllenhammar. Besök hos SCA Wifsta- Östrand, Írstrandfabriken. Värd var Kaj Holopainen.
16 - 17 maj 1995 i Stockholm
♦
Tema: "Instrumentering inom livsmedelsindustrin". Besök med "ölskola" hos Pripps bryggerier. Projektledare var Morgan Lorin.
9 - 10 maj 1996 i Kristianstad
♦
Jubileumsmöte med föredrag samt middag på restaurang Kippers. Besök hos Vin & Sprit AB I Åhus. Projektledare var Morgan Lorin.
21 - 22 maj 1997 i Stockholm
♦
Årsmöte på KTH med informationskväll och workshop om Internet. Studiebesk på STFI, Skogsindustrins Forskninginstituet.
HÖSTMÖTEN
♦
1962 Protokoll saknas.
♦
24 oktober 1963 i Linköping
♦
Besök hos Saab och NAF.
18 september 1964 i Stockholm
♦
Möte med inbjudna representanter för de instrumenttekniska organisationerna i England och Tyskland.
23 - 24 november 1965 i Karlstad
♦
Möte med besök hos Källe-Regulator och KMW:s papperslaboratorium.
14 - 15 november 1966 i Göteborg
♦
Möte i Ingenjörernas Hus med teman "Reglering och instrumentering i moderna fartygs maskineri" samt "Fartygs tekniska utveckling". Besök hos AB Volvo, AB Götaverken, Lindholmens Mekaniska Verkstad, Statens Skeppsprovningsanstalt, Saab samt Telefon AB L M Ericsson.
7 november 1967 i Stockholm
♦
Möte i samband med IM 67 på S:t Eriksmässan. Konferens på temat "Instrument- och elteknik i samverkan".
12 november 1968 i Stockholm
♦
Möte med föredrag på KTH och besök på Statens Provningsanstalt.
6 november 1969 i Malmö
♦
Föredrag samt besök på Jorberga sockerbruk och Cementa i Limhamn.
9 november 1970 i Stockholm
♦
Konferens på Foresta, Lidingö i samarbete med FIE på tema "70-talets processtyrning - ett gemensamt problem för instrument och elteknikern".
2 november 1971 i Nynäshamn
♦
Möte med besök hos Televerkets verkstäder och Axel Johnson Institutet för Industriforskning.
6-7 september 1972 i Malmö och Köpenhamn
♦
Konferens i Bryggarnas Hus i samarbete med Dansk Automationssellskab på temat "Miljövårdsteknik". I Köpenhamn besöktes A/S Radiometer och Dansk Sojakagefabrik.
6 december 1973 i Växjö
♦
Seminarium med tio föredrag på temat "Instrument och reglerteknikutrustningars driftsäkerhet och underhåll". Alternativa besök hos Telub AB, AB Svenska Fläktfabriken, Transduktor AB, Glasforskningsinstitutet eller Strömbergshyttan.
6 november 1975 i Linköping
♦
Föredrag på Esso Motorhotell och LiTH om underhållsteknik. Besök hos Saab.
2 - 3 december 1976 i Göteborg
♦
Konferens i samband med Scanautomatic 76 med temat "Instrumentering för industriell mätning och styrning".
27 - 28 november 1977 i Norrköping
♦
Föredrag samt besök på SMHI och hos Bravikens pappersbruk.
9 oktober 1978 i Sandviken
♦
Föredrag och rundvandring hos Sandvikens AB med Jan Wiklund som värd.
13 - 15 september 1979 i Norge
♦
Föredrag hos Centralinstitutt för industriell forskning i Oslo. Besök vid provläggningen för energiproduktion ur havsvatten i Hakkadal och hos Norsk Hydros Porsgrunnfabrikker. Båtfärd längs Oslofjorden.
11-12 september 1980 i Kalmar
♦
Möte med föredrag på Esso Motor hotell och besök i Södra Skogsägarnas pappersmassefabrik i Mönsterås Bruk. Värd var Evert Carlhamn.
7 oktober 1981 i Göteborg
♦
Studiebesök ombord på M/S Kronprinsessan Victoria under stormig färd till Fredrikshamn och åter.
30 - 31 augusti 1982 i Göteborg och Bohuslän
♦
Möte i samband med utställningen Komponent 82. Besök hos Volvo Lastvagnar i Torslanda. NDC Netzler & Dahlgren AB i Särö, Scanraff i Lysekil samt Televerkets station för telesatellittrafik i Tanum.
28 - 29 september 1983 i Jönköping, Gränna och Motala
♦
Besök hos Saab Combitech AB i Jönköping, AB Rifa Grännafabriken, Luxor AB i Motala samt på Radiomuseet.
11- 12 september 1984 i Skellefteå
♦
Föredrag om upphandling och underhållning av PC- och processdatasystem samt om produktutveckling från idé till färdig produkt. Visning av industriellt Utvecklingscentrum, IUC, i Skellefteå och besök i Boliden med Renströmsgruvan.
24 - 25 september 1985 i Kristinehamn och Karlskoga
♦
Besök hos KAMEWA i Kristinehamn och hos Bofors i Karlskoga.
12 - 13 oktober 1986 i Göteborg
♦
Föredrag på teman "Instrumentering i störande elmiljö" och "CAD för instrumenteringsdokumentation".
5 - 6 november 1987 i Växjö
♦
Seminarium hos Telub på temat "Datorstödd kvalitetsstyrning för industrin". Besök på Lessebo pappersbruk och Orrefors glasbruk.
1988-94 ägde höstmötena rum i samband med Automationsdagarna (se dessa).
♦
23 november 1995 i Göteborg
♦
Konferens med föredrag på temat "Industriell stoftmätning" i samband med Scanautomatic 95.
ÖVRIGA ARRANGEMANG
♦
Bland övriga möten och sammankomster under åren kan följande noteras:
10 december 1971. Instrumentmöte för skogsindustrin anordnades i Industrisalen, Stockholm i samarbete med IVA och STFI. Tolv föredrag på teman "Människans roll i processtyrningen" och "Instrumentnyheter".
18 -19 mars 1976. Konferens på S:s Eriksmässan, Stockholm, med 21 föredrag på ämnet "Mätteknik för miljövården".
2 - 5 september 1981. Jubileumsresa till Åbo och Helsingfors med besök på Rauma Repola pappersbruk i Raumo och på Nokia elektronikfabrik i Kilo utanför Helsingfors.
3 december 1981. Skogsmöte hos Industriförbundet i Stockholm i samarbete med Finlands reglertekniska sällskap. Teman: "Nya givare" respektive "Mät- och styrsystem".
6 december 1984. Skogsmöte i Sundsvall med tema "Nya givare och moderna instrumenteringssystem". Besök hos SCA. Ortvikens pappersbruk.
20 mars 1986. Jubileumssymposium hos IVA med temat "Instrument- och mätteknik för framtiden". 2 - 3 oktober 1986. Seminarium på Nolia-mässan i Umeå i samarbete med ASEA Kabel Optocom. Tema: "Optofibertekniken och dess möjligheter".
6 - 7 maj 1987. Seminarier under IM-veckan i Älvsjö med teman "Mätning av radioaktiva storheter" och CAD för instrumenteringsdokumentation".
Föreningen har även arrangerat resor till mässor, utställningar och konferenser i utlandet.