På denna sida samlas texter med svagare koppling till just min egen bakgrund inom området "Mätning och styrning inom processindustrin", men som ger en förtydligande fördjupning av den mycket spännande bransch som jag arbetat i under hela mitt yrkesverksamma liv.

Världsunik pionjärsatsning i Gruvön

OlleAlsholm

På Gruvöns Bruk i Grums gjordes under 1960-talet en för tiden helt världsunik satsning på datorbaserad produktions- och processtyrning. I projektet samverkade Billerud med IBM Nordiska Laboratorier på Lidingö, som hade fått IBMs uppgift att undersöka möjligheterna för industriellt utnyttjande av datorer.

Projektet omfattade inte endast styrning av hela pappersproduktionsprocessen, inklusive mälderi, utan även produktionsplanering för samtliga fem pappersmaskiner i pappersbruket, produktionsövervakning, produktionsdatarapportering samt kvalitetsdatarapportering.

Vid den tiden fanns vid Nordiska Labortoriet även akademisk reglerexpertis, som kunde använda verkliga industriella data i sin forskning. Karl Johan Åström blev med tiden professor vid LTH där han kom att leda en världsberömd reglerinstitution.

Resultatet av projektet blev ett styrsystem som levde i många decennier. Det huserade i två datorer som kallades "IBM 1800 Röd" respektive "IBM 1800 Blå". Systemen var fortfarande i drift när jag själv lämnade Skoghalls Bruk 1986. (Då låg såväl Gruvöns Bruk som Skoghalls Bruk inom STORA-koncernen).

Så här inleder Olle Alsholm sin egen beskrivning av projektet: "Ingen kunde väl drömma om att den vetenskapliga utvecklingen inom reglerteknikområdet skulle göra ett hopp upp till en helt ny nivå, när reglerteoretiker i mitten av 1960-talet fick tillgång till verkliga data i en form som kunde vidarebearbetas och vidareutvecklas. Och inte heller att en liten datamaskin i det för USA, där vetenskapen främst utvecklades, avlägsna Värmland under många år skulle bli centrum för de mest avancerade vetenskapliga konferenserna inom området.
Att så skedde var framförallt en följd av en av Tryggve Bergeks många visioner – Bergek som var platschef vid Gruvön och senare Billeruds tekniske direktör och slutligen vd."

Olle Alsholm har beskrivit projektet i ett kapitel i boken ”Att göra skillnad – ingenjörer berättar” utgiven av Carlssons Bokförlag och producerad i samarbete med Skogsindustrins Industrihistoriska Utskott 2017. (ISBN 978 91 7331 8754.)

Läs mer:

Notera: Det är inställningarna i din egen bläddrare som avgör om nedanstående pdf-filer kommer att visas direkt i din bläddrare (browser), eller om de kommer att laddas ner till din dators "Downloads"-mapp (där du sedan kan läsa dem genom en lämplig pdf-läsare, som Adobe Acrobat Reader).

Alsholm Olle, "Världsunik pionjärsatsning i Gruvön", särtryckt kapitel ur ovanstående bok.
(ISBN 978-91-984963-0-7).
Projektrapporten: "lntegrated computer control of a paper machine: Joint Billerud - IBM symposium, Grums and Säffle, June 2-3, 1966".

 

 

Detta är en rekonstruktion av det debattinlägg som Nippe Hylander lät publicera i SPCIs husorgan Svensk Papperstidning, efter att ha hållit ett mycket minnesvärt föredrag under middagen vid Ekmandagarna 1994.

DEBATT      
Sagan om Anorexia STFina    

 

En orättvis betraktelse om hjälp till självsvält berättad vid festmiddagen under Ekmandagarna

Det var en gång en ung flicka som hette STFina, och i efternamn Forskren. Hon växte upp och blev vacker. Jag tror att det var någon gång på det glada 1960- talet.

En expansiv tid

Hon levde i ett glatt kollektiv tillsammans med en rad nätt och jämt mogna grabbar. Det var en fri och liberal tid. Ja, bort med den gamla auktoritära stilen med profeter med tolkningsföreträde!

Och det var en expansiv tid.

Även STFina växte ut och fann sina former. På den tiden var det inte tal om sånt som svångrem. Det behövdes liksom inte. Det var inte där det putade ut.

 

AnorexiaSTFina

STFina gick ner 20-30 kilo, men de gamla kompisarna verkade inte tycka att hon blev riktigt attraktiv för det.


Nej, del var en glad och optimistisk tid. STFina var attraktiv och blev livligt uppvaktad. Hon hade fria och öppna förbindelser och umgänge av både det ena slaget och det andra med de tuffa grabbarna—Bill och Udd och Modde och Munken och allt vad de nu hette.


Många hade egna små projekt med STFina, och om de lyckades talade de ofta och stolta, liksom fäder, om att
det var deras baby.

Men med tiden blev de unga grabbarna allt mognare och mognare. Och de blev färre och färre och rundare och rundare. En del skaffade med tiden svångrem (på inrådan). Andra tyckte hängslen var bekvämare.

Väl mogen

Men mogna som de var tyckte de att också STFina hade blivit väl mogen. De mindes ju så väl — och talade gärna därom — om hur slank och grann STFina varit förr och hur lite hon begärde och krävde då. Och var hon inte lite otillåtet lössläppt och otrogen nuförtiden — bjöd ut sig både hit och dit. En del tyckte till och med att hon borde sätta sig på bolag och ta betalt för sina tjänster.

Mer basfiber i kosten

Åren gick och de gamla kompisarna började retas om både svångrem och "weight watchers" — och mer basfiber i kosten. STFina, som alltid gillat kompisarna i kollektivet och var lite beroende av dem, blev skamsen och lovade bot och bättring och att i vilket fall inte skvallra om hon hade något litet projekt ihop med någon.

Och STFina började banta. Mogen som hon var hade hon skaffat lite bylsiga kläder, så nog fanns det allt en del lönnfetma att ta av. Hon bantade och bantade och gick ner 20-30 kilo, men

 

ändå, de gamla kompisarna verkade inte tycka att hon blev rlktigl attraktiv för det

Så STFina bytte till mer åtsittande kläder, men kompisarna sken inte upp nu heller. Formerna blev ju ändå inte riktigt som förr, tyckte de. Hon hade liksom bantat på fel ställen. STFina skämdes ännu mer och bantade ännu hårdare. Det som börjat som en vanlig sund bantning blev en fix idé. Alla vämjeliga utväxter skulle bort.

Snart ägnade hon nästan al! sin tid åt själva bantningen och hade inte tid att tänka på annat. Det blev livets huvudsak.
Lusten kom allt mer sällan, vilket de gamla kompisarna titt som tätt förebrådde henne — fast hon blev så mycket mer trogen.

Smått promiskuösa

Men kanske berodde det på att de själva börjat bli smått promiskuösa. Basbehoven, sa de, det som är av nöden borde pappa staten stå för, men lusten skall man få köpa fritt. Sån var tidens lag.

Hur slutar då denna saga? Ja, det vet vi tyvärr inte men jag hyser hopp, hopp om sjukdomsinsikt, om att STFina tänker efter vem hon egentligen är och vad hon vill och inser att hon har en massa styrkor, som hon kan och skall satsa på.

Jag har också hopp om att de gamla kompisarna slutar tråka henne, att de inser vad de håller på med. att den en gång välmenta hjälpen till bantning börjat bli en hjälp till självsvält.

När processen väl gått tillräckligt långt drabbas fortplantningsorganen. Då kan det vara för sent. Då kan aven stora resurser pumpas in utan att ge påtagliga effekter

Ty så är det med lust och glädje — det behövs två för att det skall bli någon riktig glädje.

 

En kompis

Nippe Hylander

Ordförande i SPCIs

forskningsutskott

(18) svensk papperstidning/nordisk cellulosa  nr 3 1994

 

STFI:s öden och äventyr 1942-2010 - fakta - minnen - reflektioner.

Lennart Eriksson har sammanställt en bok som beskriver STFIs utveckling genom åren.

STFIsHistoriaLEm

Gunnar Svedberg (f.d./dåvarande, vd på Innventia) skriver:

Detta är en bred exposé över vad som lett fram till dagens Innventia. I boken tar Lennart Eriksson upp flera dimensioner av utvecklingen.

STFI/Innventias utveckling sätts in i ett forskningspolitiskt sammanhang. Beskrivningen väcker många intressanta och viktiga frågor om hur industrinära forsknings- och utvecklingsverksamhet kan bedrivas. Boken har därmed ett värde också i ett bredare institutssammanhang.

Men boken vänder sig kanske framförallt till alla som haft beröring med den skogsindustriella forskningen och särskilt de som haft anknytning till STFI/Innventia. För tidigare och nuvarande anställda, men också många andra, kommer boken att vara spännande läsning och väcka många minnen. Läs den här.

(Notera: Det är inställningarna i din egen bläddrare som avgör om pdf-filen kommer att visas direkt i din bläddrare (browser), eller om den kommer att laddas ner till din dators "Downloads"-mapp (där du sedan kan läsa dem genom en pdf-läsare, som Acrobat Reader).

Boken i tryckt form kan även beställas genom Lennart Eriksson, mobiltelefon 0705-23 19 42. 


Sagan om Aneroxia STFina

AnorexiaSTFinaNippe Hylander höll ett uppskattat tal under festmiddagen i samband med Ekmandagarna 1994. Talet, som senare publicerades i SPCIs husorgan Svensk Papperstidning sammanfattade på ett tankeväckande sätt många tankar och känslor kring den pågående omdaningen av STFI.

Läs talet här.


Ytterligare information om STFI (med ett speciellt fokus på forskningsverksamheten vid Fysikavdelningen) hittar du efter inloggning. 

Några rubriker:

STFI Fysikavdelning, "FA" (Startad av Lennart Eriksson och sedan ledd av Sven Gunnar Edlund)
STFI OptiSensor (Om STFI OptiKappa och andra mätsystem)
STFI Bridgeklubb (Klubben startades av Jan-Erik Gustafsson och undertecknad 2011)

Notera att många historiska dokument kan innehålla länkar till sidor som inte längre finns, eller inte uppdateras.